Organisationer behöver kreativitet för sin utveckling och överlevnad. Men kreativitet är inget som uppstår av sig själv.

Kreativitet är bland annat förmågan att göra uppgifter på nya och användbara sätt, att hitta på en ny säljbar produkt eller en ny arbetsrutin som förbättrar personalens hälsa.

I dagens arbetsliv finns samtidigt krav på en effektiv och strömlinjeformad produktion som innebär att alla ska göra sina arbetsuppgifter enligt exakta rutiner. De anställda måste ofta rapportera att de har följt rutinerna och uppnått de mål som har satts upp.

Men kreativa idéer behöver tid. Idékläckaren behöver pröva olika sätt att genomföra sina idéer, engagera andra med expertkunskaper, få misslyckas några gånger och ha möjlighet att tänka om. När idéskaparens grupp får fram en ny produkt eller arbetsrutin behövs en chef som slår fast att det nya är värt att satsa på om den kreativa processen ska fullbordas.

Den tid som organisationer idag frigör genom att strömlinjeforma sin produktion skulle kunna skapa kreativa villkor, men istället avskedar de flesta företag anställda och rationaliserar därmed bort den tid som kreativitet kräver.

I och med att arbetstagare avlönas utifrån hur väl de följer de strömlinjeformade mallarna, rationaliseras drivkraften till att förnya rutiner bort. Dessutom kan de avskedade ha kunskaper som kunde ge tillräckligt med resurser för att fylla rollerna det kreativa arbetet behöver, som idékläckare, experter, administratörer och projektledare.

I organisationsforskaren Göran Ekvalls studie år 2000 upplevde en tredjedel av forsknings- och utvecklingsingenjörerna att lean production, strömlinjeformad produktion enligt exakta rutiner, motverkade kreativitet.

Inte heller styrning där företag belönar leverans av förutbestämda mål uppmuntrar nytänkande. Kreativiteten uteblir eftersom den per definition inte går att bestämma i förväg. Kritik har länge framförts och vissa företag har utvecklat nya mer kreativitetsinriktade system. Google har till exempel infört 20 procents idétid för en del av sina anställda för att driva fram kreativiteten.

De arbetsplatser som önskar en kreativ personal måste uppmärksamma och välkomna nya idéer hos de anställda. Ett tillitsfullt klimat utmärks av frihet, lekfullhet och högt i tak snarare än av prestige och konkurrens.

Den forskargrupp vid Lunds universitet som jag ingår i har nyligen i flera studier visat hur lek främjar kreativitet. Idéspridningen minskar på arbetsplatser där konkurrenstänkande leder till misstänksamhet och där de anställda inte delar med sig av information till sina kollegor. Att någon förlöjligar andra eller framställer sig själv som bättre slår ut möjligheterna att vara nyfikna på varandra.

Harvardforskaren Teresa Amabile har visat hur yttre kontroll kväver kreativitet. Anställda med olika erfarenheter ger en bredare kreativ utgångspunkt men bara om de respekterar varandra och samarbetar, visar en studie av Jeffrey Polzer.

Hur en arbetsplats är utformad är också betydelsefullt för vilken kreativitet som uppstår där. Bra ljus, dämpning av störande ljud, god ventilation och ergonomiska möbler ska inte underskattas. Dessutom behövs tillgång till en privat sfär, kanske ett eget rum, och utrymmen där man kan samarbeta. Både formella och informella utrymmen för samarbete är viktiga, alltså såväl sammanträdesrum som myshörnor och bordtennisrum.

Viktigt för den kreativa prestationen på jobbet är också att få göra sitt eget område personligt, till exempel sitt skrivbord. När människor anonymiseras minskar kreativiteten. Alla har behov av att "komma ut som sig själv".

Kontorslandskap syftar till att få ner kostnaderna för lokaler men ljudnivåerna stör arbetstagarnas koncentration. Att inte kunna undgå flödet av människor runt sig gör att de som jobbar inte har en plats där de kan utforska saker utan att ha andras blickar på sig. I vissa faser av en kreativ process vill man kanske inte ha känslan av att stå på en scen, vara iakttagen.

Det idag vanliga strömlinjeformade kontoret där alla platser är identiska och där anställda packar ner sitt arbetsmaterial i en låda varje dag, stämmer också dåligt med vad som behövs för att människor ska vara kreativa.

Tuija Muhonenfrån Malmö högskola och hennes kollegor har i en studie beskrivit hur en majoritet av forskarna vantrivs efter flytten till så kallade clean desks i nya Niagarahuset. Att ge arbetstagare individuella arbetsplatser är viktigt för organisationer som vill skapa grogrund för kreativitet.

Att sudda ut anställdas personligheter tar bort en väsentlig inspirationskälla till att tänka utanför strömlinjeformade rutiner.

Om organisationer vill ha ett flöde av kreativa idéer måste arbetstagarnas särdrag tillåtas.

I kväll, måndagen den 4 december, föreläser Eva Hoff om hur utrymme för kreativitet skapas på arbetsplatsen.

Föreläsningen startar klockan 19, livesänds på Lunds universitets Youtubekanal och finns kvar där efteråt.

Adressen är Edens hörsal, Paradisgatan 5, Lund.

Arrangör är Lunds universitet.