Malmö

Debattinlägg: ”När jag idag besöker Malmö, Eslöv och Lund gör jag det med ett särskilt fokus på folkbildningen.”

Personer med hög utbildning är mer nöjda med hur den svenska demokratin fungerar jämfört med personer med låg utbildning. I en sådan tid är folkbildningen viktigare än någonsin. Det skriver Anna Ekström (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister med ansvar för folkbildning.

Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström och statsminister Stefan Löfven. Sedan den S-ledda regeringen tillträdde har kunskapsresultaten vänt uppåt, skriver Ekström i dagens inlägg.Bild: Claudio Bresciani/TT
Trots att vintermörkret har sänkt sig över landet är det ljusa tider för Sverige. Sedan den S-ledda regeringen tillträdde har kunskapsresultaten vänt uppåt, arbetslösheten sjunkit och Sverige har noterat den högsta sysselsättningsgraden som någonsin har uppmätts i ett EU-land.
Det går med andra ord bra för Sverige. Men det går inte lika bra för alla. För personer födda i Sverige med en gymnasieutbildning eller högre i sitt CV är det ganska enkelt att få ett jobb. För personer med en lägre utbildning än så är det betydligt svårare. I den gruppen är arbetslösheten nästan 17 procent i åldrarna 20–64 år och ännu högre för dem som är utrikes födda.
Utbildningsklyftorna skär genom samhället. Och inte bara på arbetsmarknaden, utan även socialt och politiskt. Idag är den förväntade skillnaden i återstående livslängd vid 30 års ålder mellan en lågutbildad och en högutbildad man sex år. Personer med hög utbildning är mer nöjda med hur den svenska demokratin fungerar jämfört med personer med låg utbildning. I en sådan tid är folkbildningen viktigare än någonsin.
Ända sedan de första folkhögskolorna startade i mitten av 1800-talet har folkbildningen brutit mark för demokratins framväxt och frigörelsen av människan. Folkhögskolor och studieförbund har bidragit till att sluta utbildningsklyftor och gjort det möjligt för generationer av politiker att ta plats i folkvalda församlingar. Det är ett arv som folkbildningen förvaltar och utvecklar.
Inte minst är folkhögskolorna viktiga för att människor, som av olika skäl inte har fullgjort sin gymnasieutbildning, får en chans att göra det på nytt. Därför satsar regeringen i budgetpropositionen för 2018 drygt en halv miljard kronor på folkbildning. Det handlar bland annat om den största utbyggnaden av folkhögskolorna sedan millennieskiftet och om nya pengar till studieförbunden så att de kan jobba mer med uppsökande verksamhet gentemot utsatta grupper på arbetsmarknaden som är i stort behov av utbildning.
När jag idag besöker Malmö, Eslöv och Lund gör jag därför det med ett särskilt fokus på folkbildningen. Jag besöker bland annat Hyllie Park Folkhögskola för att se hur sfi-undervisning kan gå till på en folkhögskola och ABF:s arbete för att öka möjligheterna för människor som har svårt att få jobb.
Jag åker till Skåne för att lära mig mer och lyssna på de företrädare som dagligen arbetar med att sluta utbildningsklyftor. I arbetet med att möta Sveriges utmaningar är deras uppdrag viktigare än på mycket länge.

Anna Ekström

Anna Ekström (S) är gymnasie- och kunskapslyftsminister med ansvar för folkbildning.
Läs mer:"Involvera idéburna organisationer i etableringen av nyanlända flyktingar."
Läs mer:Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen