Kolumnen

David Ahlin: ”Mycket har förbättrats i världen.”

Perspektivet gör skillnad.Bild: Johan Nilsson/TT
Ipsos årliga studie Perils of Perception visar att vi ofta är felinformerade om grundläggande fakta och förhållanden i samhället. Undersökningen, som genomförs i 38 länder, bekräftar också att i likhet med tidigare år finns ett mönster i de felaktiga uppfattningarna – vi tror ofta att läget är värre än det är, och att saker och ting utvecklas åt fel håll.
Några exempel från de svenska resultaten:
* Vi tror att 20 procent av den svenska befolkningen lider av diabetes. Andelen är cirka 5 procent.
* Vi tror att 11 procent av tonårstjejer 15–19 år föder barn, den verkliga siffran är under 1 procent.
* Varannan svensk tror att det begås fler mord idag jämfört med år 2000. Brottsstatistiken visar att nivån är ungefär oförändrad.
Sett över alla 38 länder i undersökningen tror endast 7 procent att andelen mord har minskat jämfört med år 2000, trots att statistiken visar att mordfrekvensen sjunker i de allra flesta länder, i genomsnitt har det skett en nedgång med omkring 30 procent. Trenden är densamma när det gäller allt från tonårsgraviditeter till terrordåd, många tror att samhällsproblem är värre och mer utbredda än de egentligen är.
Varför är det så?
Vanliga missuppfattningar och svårigheter att förhålla sig till procentandelar och matematik kan förklara en del. Men den viktigaste förklaringen handlar sannolikt om att vi tenderar att överskatta omfattningen av sådant som vi känner oro inför. Och ju mer vi hör och ser om ett samhällsproblem, desto vanligare tror vi att det är. Våra hjärnor hanterar negativ och hotfull information annorlunda jämfört med positiva nyheter. Beteendevetenskaplig forskning har visat att vi oftare uppfattar negativa nyheter som något vi behöver reagera på, som ett slags skydds- eller överlevnadsmekanism. Negativa nyheter får oss att reagera snabbare och kraftigare.
Vår benägenhet att fokusera på det negativa och hotfulla kan leda till uppgivenhet. Samhällsproblem upplevs så stora och svåra att inget går att göra åt dem. Psykologen Paul Slovic har under lång tid studerat fenomenet psychic numbing, att många människor reagerar med uppgivenhet eller passivitet inför problem och hinder som upplevs som för svåra att överkomma. En slutsats från Slovics forskning är också att vi är mycket mer benägna att ge hjälp till en enskild individ än till en stor grupp människor; kunskap som används varje dag i kampanjer där enskilda människoöden lyfts fram för att väcka känslor och trigga till handling.
Mycket har förbättrats i världen under de senaste decennierna. Färre människor lever i djup fattigdom och svåra sjukdomar har motats tillbaka. Risken med överdrivet fokus på negativa och hotfulla nyheter är att vi tappar tron på att det med gemensamma ansträngningar går att göra något åt stora samhällsproblem.
Gå till toppen