Signerat

Mats Skogkär: Helig ambassad i helig stad.

Jerusalem. En huvudstad? Två?Bild: Oded Balilty
En ambassad betyder så mycket. I alla fall om den är amerikansk och ligger i Israel.
Då anses dess placering – Tel Aviv eller Jerusalem – vara skillnaden mellan krig och fred.
Långt innan den amerikanske presidenten Donald Trump höll sitt tal på onsdagen fick ryktet om att han bestämt sig för att flytta ambassaden olyckskorparna att kraxa. Högljutt.
En ambassadflytt ses som det slutgiltiga erkännandet av att USA betraktar Jerusalem som Israels huvudstad.
"Katastrofalt", sade för sin del Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S). I liknande termer har rader av tunga politiker och Mellanösternexperter uttalat sig.
Trumps löfte i valrörelsen om en ambassadflytt var ett eko av vad rader av amerikanska presidenter och presidentkandidater tidigare lovat. Redan 1995 beslöt den amerikanska kongressen att flytta ambassaden från Tel Aviv till Jerusalem.
Men det finns ett kryphål som gör det möjligt för presidenten att skjuta upp flytten, ett halvår i taget, med hänvisning till vad USA:s "nationella säkerhet" kräver. Denna avsiktliga lucka i lagen har varje amerikansk president sedan dess utnyttjat. Även Trump.
Den israeliske premiärministern Benjamin Netanyahu och andra israeliska ledare talar sedan decennier om Jerusalem som Israels "eviga och odelbara huvudstad".
Från palestinsk sida är det lika givet att östra Jerusalem är den enda tänkbara huvudstaden i ett framtida fritt och självständigt Palestina.
Samtidigt vet alla att om det någonsin ska bli fred måste mycket av det som idag framställs som hugget i sten imorgon kunna betraktas som skrivet i vatten.
Det ligger symbolik i en ambassadflytt. Men det är människor som skapar symboliken och som därför också kan välja att strunta i den.
Gå till toppen