Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Konflikt ger näring åt antisemitism

Israel-Palestinakonflikten är inte orsaken till dagens antisemitism, utan fungerar snarare som näring åt antijudiska strömningar. – Den erbjuder en möjlighet att politiskt exploatera antisemitismen, säger idéhistorikern Henrik Bachner.

Palestinier drabbar samman med Israelisk militär under protester mot USA:s president Donald Trumps beslut att erkänna Jerusalem som Israels huvudstad.Bild: Nasser Shiyoukhi/AP/TT
Antisemitismen är en månghundraårig företeelse som historiskt sett fått bränsle av olika konflikter och kriser och använts i politiska syften.
– Det är också så vi bör se den i dag: konflikten i Mellanöstern är inte orsaken, däremot kan den fungera som en triggerfaktor, säger Henrik Bachner.
Antisemitismen är vida utbredd i Mellanöstern och delar av arabvärlden, där auktoritära regimer använt antijudisk propaganda och konspirationsteorier för att avleda uppmärksamhet från interna nationella problem i syfte att avleda socialt missnöje hos befolkningen.
– Ofta har man utmålat judar som bakomliggande orsak.
Henrik Bachner anser att det är en delförklaring till att antisemitiska uppfattningar ibland figurerar hos människor med rötter i Mellanöstern och arabvärlden. Samtidigt understryker han noga vikten av att inte generalisera.
– Det här är frågor högerpopulistiska grupper gärna exploaterar för att misstänkliggöra muslimer i Sverige. Men antisemitism i Sverige är inte något som är isolerat till Malmö eller till grupper med rötter i Mellanöstern. Tvärtom finns problematiska föreställningar om judar inom olika grupper och opinioner i Sverige.
Men de mest extrema formerna existerar inom högerextremism och inom islamistisk extremism. Inom dessa ytterligheter bärs antisemitismen fram av konspirationsteorier, liknande den inom nazistisk mytbildning – föreställningen om hemlig världsomspännande judisk överhöghet. Men Henrik Bachner pekar ut en viktig skillnad när det gäller Mellanöstern.
– Där får antisemitismen också näring av en faktisk konflikt med Israel – ett land som definierar sig som en judisk stat och där konfliken är reell. Den konflikten saknades helt i 30-talets Europa under nazisteran. Där fanns ingen judisk part som nazisterna låg i konflikt med. Antisemitismen i Tredje riket byggde helt på fantasier.
Gå till toppen