Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Mästerligt om landsbygd i förändring

Jia Pingwas berättelse om en by i omvandling sjuder av liv, lust och brutalitet. En mästerlig roman, skriver Kerstin Johansson.

Jia Pingwa

BOKEN. Opera. Övers Anna Gustafsson Chen. Bokförlaget Wan Zhi.
Är det i den lokala kulturen och i de traditionella formerna som identiteten sitter? I så fall, hur går det med identiteten när dessa kulturformer utmanas av den moderna tiden? Den kinesiske författaren Jia Pingwa är djupt engagerad i den folkliga kulturen. I hans nyöversatta roman "Opera" får man läsa om vad som händer i byn Qingfengjie, när en ny tid bryter in i det gamla kulturlandskapet kring kejsarstaden Xian.
I Qingfengjie har de två familjerna Xia och Bai varit dominerande, lika ursprungliga och självklara som den lokala operaformen, qinqiang, en ljudlig musikalisk form av teater, med tvåtusenåriga anor. Bai Xue älskar att sjunga opera, men hennes man Xia Feng tycker qinqiang-opera är skrällig och omodern. Deras äktenskap är dömt att gå under, liksom den gamla kulturen.
I ”Opera” beskrivs en landsbygd i förändring, där gammalt och nytt möts och krockar med vartannat. Romanen har en jagberättare, men egentligen är ”Opera” en sorts kollektivroman, där man får följa hela byns befolkning under tjugo års tid. Hur hanteras de ekonomiska utmaningarna? Hur kan byn hitta nya födkrokar, när ingen längre vill bruka jorden? Hur påverkas människors relationer, när många vill lämna byn för ett mer spännande liv i staden?
Man kan likna ”Opera” vid de stora svenska romaner som har beskrivit omvandlingen av svensk landsbygd. Men ”Opera” skiljer sig på en viktig punkt, här framhålls kulturens betydelse i samhället. Operagenren får en egen roll i den stora förändringen, inflikad i berättelsen på ett självklart sätt. Jia Pingwa beskriver allt detta med ett mästerligt handlag. Det myllrar av liv och lust och humor i romanen, men också av det brutala, jordnära och obscena. Författaren interfolierar handlingen med utdrag ur qinqiang-opera, både texter och notskrift.
Romanen är omfattande, med många detaljerade beskrivningar, som också gör den en smula tung. Inget för en otålig läsare, alltså. I Kina har den blivit mycket uppskattad, av både kritiker och läsare, belönats med fina litterära priser och filmats.
Kommer qinqiang-operan, med sin tvåtusenåriga historia att dö ut? Är det rätt att låta den gå under, om den inte längre kan överleva genom att tillräckligt många människor lyssnar till och utövar denna konstform? Viktigast av allt: vad händer med människorna när operan inte längre finns? Jia Pingwa ställer frågorna, men som den skicklige författare han är så ger han inga svar. Ett musikaliskt stråk av ljudliga cymbaler och sång stannar kvar efter läsningen, som ett dånande rekviem.
Gå till toppen