Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Maria Küchen: "Vi är byrackor i hur vi reflekterar, hur vi talar, vad vi tror på, vilka vi är"

Författaren Mohsin Hamid föddes i Pakistan 1971 och utbildade sig både i USA och i Pakistan. Numera bor han i Lahore, Pakistan.Bild: Christine Olsson/TT
I en intervju i The Guardian inför årets Bookerprisutdelning beskrev författaren Mohsin Hamid sig själv som en ”byracka alltigenom”. Han föddes i Lahore i Pakistan, där han bor i dag. Han har bott och utbildat sig i USA och tillhör de miljoner människor som är ”byrackor i hur vi reflekterar, hur vi talar, vad vi tror på, vilka vi är.”
Det syns inte utanpå, i hans fall – han tillhör inte de människor som har ögon som "människor tror hör till en kontinent, och hår de tror hör till en annan” – men det skiner igenom i hans böcker.
Något Bookerpris blev det inte i år för hans femte roman "Exit väst". Priset gick till den säregne amerikanske novellförfattaren George Saunders, men Hamids verk har en plats sedan länge i de västerländska belöningssystemen. Han sällar sig till Salman Rushdie, Zadie Smith och flera andra genom sin vilja och förmåga att förföra oss.
Vilka är ”vi”? Vi är de läsare i Europa och USA som har vant oss vid att det privata inte är politiskt utan psykologiskt. För att drivas framåt genom en berättelse kräver vi spänning: vi vill veta vad som ska hända snarare än vad som händer.
Mohsin Hamid – utbildad i creative writing och ”chief storytelling officer” hos en konsultfirma som arbetar med varumärkesbyggande – spelar skickligt på dessa våra strängar.
Hans berättelser reflekterar och talar i ett globalt spänningsfält där både rörlighet och gränser blir allt mer befästa: rörligheten för de privilegierade, gränserna för de andra. Är hans böcker ändå byrackor som omfattar flera kulturer? Eller arbetar de i själva verket inom ramarna för en internationellt kapitalistisk kultur där författare och böcker, oavsett kontinenten där de produceras, är varumärken och produkter?
Frågan behöver ställas men svaret är inte självklart. Det händer att Mohsin Hamid i grunden utmanar förhållningssätt vi tar för givna.
I kultförklarade debutromanen ”Nattsvärmare” som kom vid millennieskiftet belyste han korruptionen i Pakistan och hur den blir grogrund för den renhetslängtan som är ett av den islamistiska terrorismens drivmedel. Hans stora genombrott kom sju år senare med romanen ”Den ovillige fundamentalisten”, även den Bookerprisnominerad. Den skildrar hur huvudpersonen Changez i svallet efter elfte september-attackerna lämnar en finanskarriär i USA, återvänder till Pakistan och blir potentiell terrorist.
Boken igenom är det Changez som talar, till ett ”du” som är vi – vi västerlänningar, som här tvingas möta ett annat sätt att se på det vi sanktionerar.
Fundamentalister av alla slag skyr det blandade, röriga, rörliga, orena som avlar ”byrackor”. Denna renhetslängtan ser Mohsin Hamid uttryckligen som ett globalt hot av apokalyptiska mått. ”Det är en skrämmande tid för byrackor”, skriver han i The Guardian. ”Renhet tycks vara sista skriket. Vi ser framgångar för öppet uttryckt white supremacy i USA, växande antimuslimska stämningar i Indien, växande chauvinism i Kina, Turkiet, Burma. Och i Pakistan, bokstavligen ’det renas land’ där jag bor, ser vi en mördande renhetsiver så uttalad att ingen människa är ren nog att gå säker.”
Dessa apokalyptiska stämningar speglas i ”Exit väst”. Berättelsen börjar i ett Syrien där IS vinner mark, men landet, dess städer och militanta rörelser namnges inte. Lakoniskt centreras i stället berättelsen kring det unga kärleksparet Saeed och Nadia. De flyr från strider och sönderfall i sin hemstad till ett Europa som också börjat vittra inifrån av väpnad konflikt mellan å ena sidan flyktingar, å andra sidan lokala regeringar och ”nativister”, som är författarens benämning av fascister.
I ”Exit väst” skruvas bilden av samtiden. Den alltmer öververkliga, sagoaktiga berättelsen ger ett sken av tidlöshet åt det som pågår. Kanske blir det alltför spännande och förföriskt, kanske är sagor inte vad vi just nu behöver, men närvaron i nuet är samtidigt uppfordrande. Det är en nerv som blottläggs, gemensam för oss alla: relationen till ursprung och hem.
Saeed i ”Exit väst” längtar tillbaka till sin uppväxtstad och till det förflutna. Nadia inser att det som varit är över och ser framåt. Kanske är hon Mohsin Hamids röst i berättelsen. I media har han uttalat sig kritiskt inte bara om renhetslängtan, utan också om nostalgi.
Till nostalgin räknar han även de teveserier vi konsumerar. "Mad men" och "Downton Abbey", som han älskar, beskriver han samtidigt som ”fantasifordon som rör sig bakåt och bort från vår samtida icke-vita planet. I "Game of thrones" tillåter fysikens och biologins lagar eldsprutande drakar och odöda krigare och ändlösa vintrar, men inte att icke-vita människor lever i Westeros. Raslagarna, tycks det, är orubbliga även här.”
Renhetslängtan och nostalgi är enligt Hamid en explosiv kemisk förening. Att bevara renhet och bejaka nostalgi genom allt hårdare bevakade gränser är inte bara förkastligt, det är omöjligt.
Det är frestande att instämma, men den som litterärt vill gestalta samtidens migrationsströmmar och reaktioner på dem kan inte bara tala om etnicitet och religion. Vi måste också tala om global ekonomi och krigföring och om hur dessa faktorer hänger samman. Smidigt väjer dock Hamids berättelse från dessa komplexa och krävande ämnen och därmed lyfter inte ”Exit väst” till stor litteratur från varumärkesbyggande skröna.
Någonstans strax utanför texten går larmet om den globala fattigdomen som jäsande apokalyptisk urkraft. I det ekonomiskt välmående ”vi” som hotas ingår både Mohsin Hamid och jag. Jag kan identifiera mig med Nadia och Saeed i hans roman, de lever ungefär som jag tills deras land brakar samman. Men är västerlandet egentligen en utväg för dem, eller signalerar ”Exit väst” snarare att den västerländska kapitalismen är på väg att rasa samman – ett sammanbrott vars effekter först märks i deras del av världen?
Gå till toppen