Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Vad kan förhindra att det uppstår en backlash efter #metoo?”

Lagstiftning och kollektivavtal är några av de verktyg som nu måste utvecklas. Det skriver Lena Svenaeus, filosofie doktor i rättssociologi och Sveriges jämställdhetsombudsman 1994–2000.

Alice Bah Kuhnke (MP) bör skapa regler i diskrimineringslagen som detaljerat beskriver DO:s uppgift när det gäller diskrimineringsanmälningar, skriver Lena Svenaeus.Bild: Alexander Larsson Vierth/TT
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Genom yrkesgrupp efter yrkesgrupp sveper metoo-rörelsens vrede. Frustrationen – för att använda ett understatement – vilar på minnen av förnedrande händelser. Men den har också att göra med att föga hjälp och förståelse funnits att få på arbetsplatser eller från polis och åklagare.
Den tystnadskultur som råder vilar på att människor är övertygade om att en anmälan ofta blir en bumerang som slår mot den som anmäler. Kraften i det motstånd som finns mot att behandla kvinnor jämlikt och respektfullt på arbetsplatserna ska inte underskattas.
Så vad kan förhindra att det uppstår en backlash efter #metoo?
Lagstiftning och kollektivavtal är några av de verktyg som måste utvecklas.
Det fanns en tid då sexuella trakasserier inte existerade i Sverige. Ja i levande livet fanns de förstås men utan namn var företeelsen osynlig. Så var det långt in på 1980-talet.
Jämställdhetsombudsmannens krav på att det skulle införas ett skydd i jämställdhetslagen mötte länge starkt motstånd. Ett exempel:
I en debattartikel i Dagens Nyheter den 26 mars 1996 anklagades JämO för ”mytspridning om sexterror” i syfte att få mer klirr i kassan. Attacken hade samband med att det införts en bestämmelse i jämställdhetslagen att arbetsgivare skulle verka för att sexuella trakasserier inte skulle förekomma.
Att maktmissbruket fick ett namn – en översättning av engelskans sexual harassment – medförde det positiva att kvinnor började anmäla sexuella trakasserier. I ärendena fanns ett mönster, som speglade arbetsplatsernas maktstruktur. Ofta lät arbetsgivaren omplacera kvinnan medan mannen fick ha kvar sin position. Makt är ett nyckelbegrepp i forskning om sexuella trakasserier.
Rättssociologisk forskning visar att lagregler som tillkommit för att råda bot på strukturella missförhållanden måste backas upp av effektiv tillsyn och verksamma sanktioner. Saknas uppbackning normaliseras missförhållandena. Tänk vägtrafik och nolltolerans. Hur skulle situationen se ut utan övervakning av trafikregler och utan vägunderhåll?
På diskrimineringsområdet finns tre typer av skyddsbarriärer som måste fungera om normaliseringen av sexuella trakasserier ska upphöra.
1. Arbetsplatsens normer. Klagomål om sexuella trakasserier måste utredas på ett professionellt sätt. Det måste finnas ett förebyggande arbete som gör det möjligt att utan risk för repressalier påtala trakasserier. Här har arbetsgivarorganisationerna ett stort ansvar för att förmedla kunskap till sina medlemmar om hur rutiner och riktlinjer bör utformas.
2. Kollektivavtal om hur en utredning om sexuella trakasserier bör bedrivas och vilka rättigheter och skyldigheter som ska iakttas. Visserligen finns det idag bestämmelser om detta i arbetsmiljölagstiftningen, men det räcker inte. Arbetsmarknadens parter måste sätta sig vid förhandlingsbordet och arbeta fram kollektivavtal om sexuella trakasserier. Skadestånd för kollektivavtalsbrott är en kraftfull sanktion som fungerar.
3. Diskrimineringsombudsmannen, DO, måste ta varje anmälan på allvar, utreda dem och genom förlikning eller domstolsprövning när så krävs försöka uppnå en bra lösning för den som har gjort en anmälan. Till följd av bristfällig reglering av vad DO ska göra har nuvarande DO omorganiserat verksamheten bort från utredning av anmälningar och i riktning mot information och opinionsbildning. I fjol kom det in 131 anmälningar om sexuella trakasserier inom arbetsliv och utbildning. Bara en bråkdel utreddes av DO.
Missnöje med attså få anmälare får hjälp avDO har lett till en statlig utredning. I Bättre skydd mot diskriminering (SOU 2016: 87) föreslås att det vid sidan av DO ska inrättas en ny myndighet, en nämnd till vilken diskriminering kan anmälas. Nämnden ska inte ha några sanktioner till sitt förfogande men kunna rekommendera en lämplig lösning och nämnden ska bara ägna sig åt skriftlig bevisning. Förebilden är Allmänna reklamationsnämnden, ARN.
Men muntlig bevisning behövs nästan alltid om ett diskrimineringsärende ska utredas seriöst. Tänk tanken att sexuella trakasserier av den typ som kommit fram via metoo-rörelsen anmäls till den nya nämnden och gissa sedan hur många ärenden som blir kvar efter att den utpekade förövaren fått yttra sig. Och frågan är om det är rimligt att jämföra diskriminering med konsumentklagomål typ flygförsening. Förslaget om en ny nämnd som ska handlägga diskrimineringsanmälningar hör hemma i papperskorgen.
Det är DO som bör ge diskrimineringsoffer möjlighet till upprättelse. Som det är nu bryter Sverige både mot EU-rätten och mot av FN antagna principer för hur en myndighet av DO:s slag ska fungera.
Demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) bör snarast ta itu med att skapa regler i diskrimineringslagen som detaljerat beskriver DO:s uppgiftnär det gäller diskrimineringsanmälningar. Den självständighet som en myndighet som DObör ha skapas av noga genomtänkta regler för vad myndigheten ska göra – inte genom att varje ny chef testar sina egna idéer om hur DO:s arbete med diskrimineringsfrågor bäst bedrivs.

Lena Svenaeus

Lena Svenaeus, filosofie doktor i rättssociologi, var Sveriges jämställdhetsombudsman mellan 1994 och 2000.
Riksdagsdebatt
Idag, den 11 december, hålls en så kallad aktuell debatt klockan 9 i riksdagen med anledning av metoo-uppropen och de berättelser som kommit fram i dem. Alla partier deltar och regeringen representeras av jämställdhetsminister Åsa Regnér (S).
Gå till toppen