Kultur

En trivsel av det radikala slaget

Lilith Performance Studio avslutar sitt jubileumsår.

Lilith Performance Studio

RECENSION. Icelandic Love Corporation: Baby shower for Mary, t o m 16/12.

En mystisk ros, ett moget päron, eller en vit lilja. Vi har alla fått instruktioner att ta med oss en gåva till middagen. När Lilith Performance Studios jubileumsår nu avslutas är värdarna den isländska konstnärsduon Icelandic Love Corporation.
I ett provisoriskt kök i ett hörn står två assistenter och bakar bullar och blandar drinkar. Efter en gemensam andningsövning för att slappna av delas vi in i grupper: Jacksons, Beckhams, Kennedys och Kardashians. Familjerna får varsin bänk och några kuddar som vi flyttar omkring till de olika stationerna i rummet. Våra värdar uppmanar oss att turas om, så att alla får sitta.
Vi inleder med att familjevis ställa upp oss bredvid flygeln och till vackert ackompanjmang sjunga en låt vi fått oss tilldelad. Kvällen fortsätter med en serie gemensamhetsskapande ritualer. Inte i den bemärkelsen att vi ska lära känna varandra eller öva på förtroendefall, utan genom att utföra sysslor baserade på det bekanta, som att knåda en deg som blir till en enorm bulle, eller andaktsfullt pynta en smörgåstårta med kvällens gåvor.
Slutligen förs ett draperi undan och bakom står en sopran som sjunger en egen version av "Ave Maria". Vi familjer sitter och tittar på i specialsydda blå kepsar. Kvällen avslutas med att drinkar dukas fram, olika varianter av bloody/virgin mary.
Att sätta hushållsarbete eller det vardagliga i centrum är en inarbetad feministisk strategi inom konsten, men här görs det inte främst för att uppmärksamma värdesystem, utan för att betona idén om omsorg och det kollektiva. Performancekonst spelar mycket på publikens förväntningar och okunskap, vilket ofta bidrar till en spänning i rummet. Detta verks små gester av tacksamhet och respekt - vi får våra händer tvättade, görs delaktiga och uppmuntras – bidrar istället till en avväpnande trivsel. Det kan låta trivialt, men när vi står där och sjunger, en mörk decemberkväll 2017, välkomnar jag denna trivsel och uppfattar den som radikal.
Gå till toppen