Heidi Avellan

Heidi Avellan: Polen får välförtjänt näsknäpp.

Atombomben kallas det slarvigt, EU:s starkaste – och i någon mening enda – vapen. Egentligen handlar det om artikel sju i Lissabonfördraget.
I ett historiskt beslut vill nu kommissionen aktivera första delen av den artikeln:
Polen varnas formellt för att det finns en ”klar risk” för att landet åsidosätter värden som demokrati och rättsstatens principer. Ett besked lika oerhört som nödvändigt.
”Det är med tungt hjärta vi gör detta men vi har inget val. Tyvärr har vår oro fördjupats”, konstaterar EU-kommissionens förste vice ordförande Frans Timmermans.
Polen politiserar sitt rättsväsende. EU måste markera – och efter korrespondens och kritik blev det alltså med det halvtunga artilleriet.
En rejäl näsknäpp. Men inget riktigt straff.
Den riktiga ”atombomben” – att dra in rösträtten i rådet – är fortfarande långt borta. Då krävs enighet mellan alla de andra medlemmarna och här har Ungern – föga förvånande – gett klart besked: veto väntar. För den aktuella varningen räcker fyra femtedels majoritet.
Saken gäller utvecklingen i Polen under sittande högerregering. Den reformerar rättssystemet på ett sätt som ses som en total politisering. EU-kommissionen hänvisar bland annat till kritik från Europarådets Venedigkommission.
Idag hade Polen inte ens fått bli medlem, säger kommissionär Cecilia Malmström till Svenska Dagbladet.
Warszawa borde lyssna noga, men viftar bort kritiken som ”politisk”.
Politiker får inte styra rättsväsendet. Det borde vara fullkomligt självklart i en västlig liberal demokrati. Polens affärer blir ytterligare en liten påminnelse om att demokratin inte är ett en gång för alla uppnått tillstånd, utan en process.
Hanteras varsamt.
Gå till toppen