Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kolumnen

Moa Berglöf: ”Det är inte tingsrättens uppgift att fylla i luckorna.”

Elisabeth Massi Fritz, målsägarbiträde i Fittjamålet.Bild: Karl Nilsson
En av grundprinciperna i rättssystemet är att skydda personer från att straffas för brott som inte kan bevisas. Det betyder att den åtalade inte behöver bevisa att hen inte har begått det brott hen anklagas för – det är åklagarens uppgift att presentera tillräckliga bevis för att det skett ett brott och att kraven för åtal är uppfyllda. Om inte tillräckliga bevis finns måste rätten fria den åtalade.
Det är det här som har skett i det så kallade Fittjamålet, där fem åtalade män frikändes av Södertörns tingsrätt från grov våldtäkt respektive medhjälp till grov våldtäkt.
Det har i olika sammanhang konstaterats att utredningen kring vad som egentligen hände i den där trappuppgången i Fittja i augusti förra året har brustit i flera led. Luddiga uppgifter från den kvinnliga målsäganden, bristande stödbevisning, utdraget utredningsförlopp. Det har i sin tur gjort att rätten tvingats förlita sig på målsägandens berättelse och hennes tillförlitlighet som vittne. Och som i de flesta våldtäktsmål gör ett sådant bevisläge det då oerhört svårt att veta om brott har begåtts.
Ja, det finns uppenbara luckor i utredningen, men det tål att påminnas om att det inte är tingsrättens uppgift att fylla i de luckorna. Det spelar ingen roll vad tingsrätten – eller allmänheten – tror har hänt. Det spelar heller ingen roll att vi kan gissa oss till att något troligen har hänt. Det enda tingsrätten kan ta ställning till är om åtalet har stöd i bevisningen.
”Vi uttalar oss om utredningen”, kommenterade chefsrådmannen Erica Hemtke domen, ”och utifrån den kan vi inte konstatera vad som hänt”.
Därför frias alltså männen.
Advokaten Elisabeth Massi Fritz, som varit kvinnans målsägarbiträde, är inte nöjd med domen och har meddelat att den kommer att överklagas. Men hon stannar inte där. Det är inte bara utredningen och den friande domen som är undermålig, utan också domaren i fallet – och rättssystemet i stort.
Hennes klient har inte fått en rättvis prövning, menar Massi Fritz i ett uttalande, och ”det beror bland annat på hennes bakgrund och person”. I en intervju i Svenska Dagbladet hävdar Massi Fritz att tingsrätten redan från början visade partiskhet till de tilltalades fördel. ”Den rättsliga prövningen kan vara rena lotteriet, tyvärr”, säger hon: ”Vi som jobbat länge med den här typen av mål vet vilka domare som, oavsett utgången, kommer att göra en rättvis prövning. Med en annan sammansättning i rättssalen vet man från början att ens klient inte har samma chans.”
Vad är det Massi Fritz säger här? Jo, att rättslig prövning i Sverige inte är objektiv och lika från fall till fall. Det vill säga att rättsstaten brister i exakt det den är satt att upprätthålla. Det är en oerhört allvarlig anklagelse, som om den stämmer borde få stora konsekvenser för landets domstolar.
Är det istället så att Massi Fritz sällat sig till dem allt fler som i alarmistiskt syfte blandar ihop egna åsikter med fakta, är det snarare för henne konsekvenserna borde bli kännbara.
Gå till toppen