Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Så tog #metoo Sverige med storm

Under loppet av några febriga dygn accelererade hashtagen metoo och en utbredd tystnadskultur gick i småbitar när rörelsen slog igenom ljudvallen. I ett vingligt växelspel drev sociala medier och traditionell journalistik fram en våg som fortfarande sveper över Sverige.

Kampanjen #metoo exploderade på sociala medier och har efter två månader nått Sveriges riksdag.Bild: Claudio Bresciani/TT
Tv-profilen Lulu Carter satte stenen i rullning med ett inlägg på Instagram: "Timell = TV4:s egen Harvey Weinstein".
– Jag tänkte att "det är inte klokt att alla pratar om en person i USA, när vi har samma problem i Sverige". Jag misstänkte att om jag vågade så skulle många andra också våga, säger Lulu Carter.
Det var den 13 oktober och sedan gick det fort. Den 15 oktober skrevs 25 svenska inlägg där "metoo" nämndes på Twitter och Facebook. Dagen därpå nära 2 000.
Den 17 oktober postades drygt 11 000 inlägg, vilket enligt en analys från företaget Retriever är det hittills högsta antalet under en enskild dag.
Då hade journalisten Cissi Wallin öppet anklagat Aftonbladets ledarskribent Fredrik Virtanen för våldtäkt. Historien var flera år gammal och händelsen anmäld till polisen, som lagt ner förundersökningen i brist på bevis. Men inte förrän nu hade Cissi Wallin valt att namnge den påstådda förövaren.
– Jag tror att det var avgörande. Det som Lulu och jag gjorde var ju inte att peka ut två okända personer. Vi pekade ut två människor som har mer makt än de flesta har, säger Cissi Wallin.
– Man öppnade bara de här dörrarna och så vällde det ut vittnesmål.
I Retrievers mätning kan man se vilka Twitter-inlägg som fått störst spridning. Bland dem finns ett som är illustrativt för vad som hände i svenska medier medan metoo-rörelsen accelererade på nätet.
"Nu är det ett dygn sedan Cissi Wallin outade Virtanen och 4 dagar sedan Lulu Carter skrev om Timell. All media är... tyst. Varför?!?", twittrade komikern och tv-profilen Clara Henry den 17 oktober.
Anklagelserna mot den amerikanske filmproducenten Harvey Weinstein publicerades först av The New York Times den 5 oktober i ett reportage som byggde på ett stort grävjobb. För Lulu Carter var avslöjandet droppen som fick bägaren att rinna över, men nu blev det ombytta roller när svenska tidningar tvekade om hur de skulle förhålla sig till de uppgifter som spreds på sociala medier.
På sitt Instagram-konto "1337likes" samlade journaliststudenten Tora Rydelius in andra kvinnors berättelser och publicerade dem med alla namn överstrukna. Under loppet av några dagar nåddes hon av fler än 100 meddelanden från kvinnor som hade egna erfarenheter av trakasserier och övergrepp.
– Jag försökte samla så mycket information jag kunde för tidningarna hade inte så mycket. Från min sida var det ett försök att trycka på media, för att något skulle hända och för att det skulle finnas fler fall än Virtanen och Timell, säger hon.
I Retrievers mätningar syns eftersläpningen tydligt. Inte förrän den 20 oktober, en vecka efter Lulu Carters inlägg, nåddes en första topp i antal publiceringar från redaktionella medier. Då publicerades 771 artiklar där metoo nämns. Drygt en månad senare, den 24 november, nåddes det hittills största antalet publiceringar, 1 479 stycken.
Kvällstidningarna gjorde en följetong av anklagelserna mot Martin Timell, men det var de stora uppropen, där kvinnor från olika branscher och skrån lämnade anonyma vittnesmål, som kom att generera en flodvåg av artiklar i tidningarna. När tidningarna också kom med egna avslöjanden om manliga politiker och kulturpersonligheter började sociala medier i stället följa i de traditionella mediernas fotspår.
– Det tar ofta några dagar innan traditionella medier börjar skriva om något som händer på sociala medier, sedan ser vi ett skifte där de traditionella medierna börjar förse sociala medier med innehåll, säger Ioanna Lokebratt, medieanalytiker på Retriever.
Metoo-uppropen har samlat tiotusentals namnunderskrifter, debatterats i Sveriges riksdag och regeringen har presenterat ett förslag till samtyckeslag. Ändå tror Lulu Carter att vi ännu bara har sett början av rörelsen.
– Det är fortfarande toppen av ett isberg. Men sedan kommer den fantastiska belöningen. Det kommer att ske stora förändringar på arbetsplatser och i lagstiftningen. Våra barn och barnbarn kommer inte att behöva vara rädda, det är min bestämda uppfattning.
Fakta

Metoo i siffror

31345 artiklar där "metoo" eller "#metoo" nämns publicerades under tvåmånadersperioden den 15 oktober till den 13 december.

157768 svenska inlägg på Twitter och Facebook nämner metoo under samma period. 640600 inlägg på Instagram har hashtagen #metoo.

I sociala medier nådde metoo sina högsta toppar under oktober månad, medan antalet publicerade artiklar varit som störst i november.

De redaktionella publiceringarna har publicerats i 583 medier och genererat 2,4 miljoner interaktioner på Facebook och Twitter. Mest uppmärksamhet har DN:s avslöjande om den man som kallats "Kulturprofilen" fått med 76268 interaktioner. På andra plats finns en debattartikel i DN Kultur där Björn Ulvaeus skriver om metoo, 57865 interaktioner, och på tredje en debattartikel på Nyheter24 där Alexander Karim uppmanar män att ta sitt ansvar för sexuella trakasserier och övergrepp, 45342 interaktioner.

Källa: Retriever

Läs alla artiklar om: Nätkampanjen ”Me too”
Gå till toppen