Sverige

Tolvslaget är varken eller – därför magiskt

När klockans visare gör givakt på nyårsnatten – vid det mytomspunna tolvslaget – uppstår ett magiskt tillstånd i den gamla folktron.
– Övergångarna var väldigt viktiga, säger etnologen Charlotte Hagström.

Tolvslaget var tidigare en magisk tidpunkt. Arkivbild.Bild: Berit Roald/NTB scanpix/TT
Det korta ögonblick som är varken eller, inte längre 2017 men ännu inte 2018, var tidigare mer än flygande champagnekorkar och glädjetjut som dränks av dånet från kreverande raketer. I den svenska folktron, och även i andra kulturers, har föreställningen levt att övergången från en fas till en annan har en magisk innebörd, och att den handling som utförs i stunden kommer att prägla det nya året.
– Att kyssa någon vid tolvslaget skulle öka chansen för en kommande eller bestående kärleksrelation till personen, och att äta ett äpple skulle gynna den egna hälsan, säger Charlotte Hagström, docent i etnologi vid Lunds universitet.
Andra övergångar gavs också samma betydelse, som sommar- och vintersolståndet. Men också skiftet mellan dygnen.
– Man pratar ibland om liminala tillstånd, man går från en status till en annan. Det är ingen slump att klockan tolv på natten kallas för spöktimmen fastän det egentligen inte är speciellt läskigt då, det är mycket obehagligare klockan tre på morgonen. Det handlar om bytet. Och midsommarnatten som är full med magi i folktron, eftersom man byter och går från det ljusa till det mörka, säger Charlotte Hagström.
Hon förklarar att skiftena även kan vara viktiga för att markera förändringar i vardagen. Ett modernt exempel är det närmast heliga fredagsmyset med tacos som för många familjer skiljer arbetsveckan från helgen.
– Vi måste ha uppdelningarna. Årets är cykliskt, och nu går vi in i någonting nytt. Det vore orimligt att leva om allting bara fortsatte i en lång radda.
Läs alla artiklar om: Nyår
Gå till toppen