Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Världen

Kinas jakt på miljöbovar får tummen ned

Avlopp som rinner rakt ut i vattendrag och fejkade tillstånd för aluminiumsmältverk – när inspektörer i Kina slog till mot lokala myndigheter och industrier hittades många brister. Men för miljön gör kampanjen ingen större nytta, anser Kinaexpert Karl Hallding.

En kvinna med andningsmask cyklar hem från jobbet i Peking, med en affisch som propagerar för miljöskydd i bakgrunden. Arkivbild.Bild: Andy Wong/AP/TT
Över 18 000 kinesiska tjänstemän och tiotusentals industrier runt om i landet klandras för att inte följa miljöskyddskrav, sedan statliga inspektörer besökt några av världens mest förorenade städer. Granskningen påbörjades 2016 på uppdrag av centralregeringen. President Xi Jinping sade i oktober att kampen mot föroreningar är en av Kinas viktigaste uppgifter fram till 2020.
I staden Jingdezhen rann avloppet rätt ut i vattendragen i avsaknad av reningsverk. I Shandong, en av Kinas mest industrialiserade regioner, har över 10 000 industrier tvingats betala böter, och hela städer anklagas för vara skyldiga till att luftföroreningarna skjutit i höjden.
Landets miljödepartement skyller bristerna på administrativa missar, och lovar att de ansvariga ska bestraffas.
Men Karl Hallding, Kinaexpert på Stockholm Environment Institute (SEI) som följt utvecklingen i decennier, har inte mycket till övers för regeringens initiativ.
– Den här typen av kampanjer för att stänga ned smutsindustri har de hållit på med så länge jag kan minnas, fabriker stängs ned och öppnas igen. Det är så kinesisk politik fungerar, man har ingen tradition av marknad och normalt ansvarstagande. Man har lagar och regler som ingen följer, och en utbredd korruption, säger han.
I grunden handlar det mycket om att president Xi Jinping vill stärka sin maktställning: det finns en politisk agenda utöver miljöfrågorna, anser Hallding.
Under decennier av ekonomisk tillväxt i Kina har utsläppen ökat kraftigt. 2013 planade ökningen ut som följd av att tillväxten bromsades, för att sedan öka igen. Landet har skapat en ekonomi som är en av världens mest beroende av tung industri. Den är både resursintensiv, energiintensiv och ineffektiv, enligt Karl Hallding.
– En stor del av de enormt kraftiga miljöproblemen handlar om det kinesiska ekonomiska systemet. Sedan kan Xi Jinping säga hur mycket han vill om att de på lägre nivå ska rätta sig efter lagar och förordningar.
Fakta

Kina och miljön

Kina ratificerade Parisavtalet i september 2016, och president Xi Jinping har uppmanat alla parter att följa det.

Landet genomgår en omfattande energiomställning mot förnybar energi. Bakom de stora miljöproblemen ligger flera decenniers kraftig ekonomisk tillväxt, och de stora energi- och råvarubehoven gör att miljösatsningarna varit otillräckliga.

Miljöproblemen i landet är enorma med bland annat svåra luftföroreningar till följd av utsläpp från förbränning av kol och olja, och kemikalieutsläpp i vattendrag och i marken från industrier. De påverkar både naturen och människors hälsa.

Gå till toppen