Hon blir oftast ihågkommen för den burleska ironin i dikter som "Svinborstnatt". Men Elsa Grave var en mångsidig feministisk och modernistisk föregångare. Nu lyfts den 100-årsjubilerande författarens gärning fram på nytt.
När krediten tog slut på ärtsoppa under åren på konstskola i Stockholm avgjordes Elsa Graves öde. Hon rafsade ihop en bunt manus och lämnade in dem till en Bonniertävling, där vinnaren skulle kamma hem 200 kronor. Så blev hennes första diktsamling "Inkräktaren" antagen, förklarar fil dr och lektor Kristina Hallind, sekreterare i Elsa Grave-sällskapet.
– Hon var också just en inkräktare, på ett då typiskt manligt område. I sin dagbok skriver hon 1980 att Göran Printz-Påhlson tillägnas ett helt nummer av Lyrikvännen, och: "när jag är död och inte längre kan utgöra ett hot kanske jag också får ett nummer".
Lagom till poetens 100-årsdag uppmärksammas hon mycket riktigt, om än i mer blygsam skala än årets andra 100-årsjubilar Ingmar Bergman. Flera böcker bidrar med ett nytt urval av hennes texter, och där skymtar den starka person vars devis var att man "måste vara olydig".
– Elsa Grave är en framstående modernistisk poet och en av de första 40-talisterna, i samma generation som Karl Vennberg och Erik Lindegren. Men hon är aktuell på ett sätt som de inte är i dag, genom sina ämnesval, säger Eva Lilja, professor emerita vid Göteborgs universitet och initiativtagare till nyutgåvorna.
Hon har identifierat tre stora teman i författarskapet, varav kärlekens omöjlighet är ett:
– Elsa Grave är i stort sett den första kvinnliga poet som pratar om kvinnlig sexualitet och hävdar rätten till den. Och samtidigt blir kärleken omöjlig i och med att den kolliderar med hennes frihetsbehov.
Hela skalan av kontraster i kvinnans roll skildras av Grave. Även moderskapets svårigheter, och omöjligheten att skydda sina barn i en våldsmärkt efterkrigstid. I senare böcker ägnar hon sig allt mer åt sitt tredje tema, med världsproblem som miljöförstörelse, svält och klimatfara i fokus.
– I sina ämnesval ligger hon 50 år före sin tid, säger Eva Lilja.
Eftersom hon gick på tvärs mot alla konventioner kallades Grave för både häxa och dålig mor. Och hon förminskades, Artur Lundkvist beskrev henne som "det lilla livets mystiker, de oansenliga varelsernas och tingens moderliga väninna". Men Elsa Grave skrev utifrån eget huvud, och försörjde envist tre döttrar på sitt skrivande.
– Hon var inte det minsta ljuvlig eller behagsjuk, hon var ganska rå och rolig som person, säger Eva Lilja och Kristina Hallind håller med:
– Hon ville vara fri när konventionen tvingade kvinnor att tänka på att gifta sig för trygghet. Men tryggheten är så instängd, hon kallade det att bli "förskåpad" – hon har många roliga uttryck.
Den groteska ironi som har blivit ett av Elsa Graves signum spårar Eva Lilja till en blandning av hennes karaktär, Karl Vennbergs torra ironi och influenser av franska existentialister som Sartre. Språket har levt vidare bland annat via den kroppsligt burleska dikten "Svinborstnatt".
– Den är slagkraftig men lite grov och hon var också väldigt finstämd och nyanserad, säger Eva Lilja, som snarare vill lyfta fram "Luftforeller" och vars personliga favorit är boken "Mödrar som vargar".
Den särskilda ironin har dock fått många efterföljare, det går en tydlig linje via Lundagruppen till Sonja Åkesson, Kristina Lugn och i nutiden Aase Berg.
– Elsa Grave har all kapacitet för att passa i vår tid, också för att det är en dålig tid nu och hon var så krismedveten. Det är hemskt, vi måste göra något – gör något! manade hon, säger Eva Lilja.
FaktaElsa Grave 100 år
Elsa Grave föddes 1918 och gick bort 2003. Hon debuterade 1943 och gav ut arton diktsamlingar, fem prosaböcker samt ett tiotal teaterpjäser.
Norstedts och Elsa Grave-sällskapet ger lagom till jubileet ut tre volymer med ett urval av Graves författarskap: "Dikter" med förord av Eva Lilja, "Pjäser" med förord av Angelica Ahlefeldt-Laurvig – som också är Elsa Graves dotter – och "Prosa" med förord av Kristina Hallind. De står dessutom för urvalet i respektive volym.
Dessutom ger Ellerström ut boken "Fjorton röster om Elsa Grave" i samarbete med Elsa Grave-sällskapet, med Kristina Hallind, Eva Lilja, Anna Wieslander och Anna Pia Åhslund i redaktionen. Medverkar gör bland andra Aase Berg, Margareta Ek, Ingvar Holm, Per Gahrton och Kristina Lundgren.
Elsa Grave-sällskapet anordnar också en rad evenemang i Halland. Onsdagen den 17 januari på 100-årsdagen läses hennes noveller på Halmstads stadsbibliotek och boken "Två halländska lyriker" lanseras på Stockholms stadsbibliotek.
Lördagen den 20 januari blir det musikaliska hyllningar till Grave med Maria Ericson på Nissanscenen i Halland och jubileumsfest bekostad av Svenska Akademien.
Flera teateruppsättningar planeras också, som Margareta Eks uppsättning av "Isskåpet" på Nya Dramatologen i Halland.
Curt Strömblads film "Livstecken" från 1982 görs tillgänglig på SVT:s öppet arkiv och under hela januari 2018 är Elsa Grave månadens diktare i radio.
