Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Gravstenarnas ledtrådar berättar Malmöbornas historia

Placeringen av evangelistsymbolerna berättar när gravstenen gjordes. Inskriften kan säga något om den dödes inställning till att Skåne blev svenskt. Gravstenarna som hittats under golvet på S:t Petris kyrka döljer många berättelser.

Anne Ruponen håller guidade turer som handlar om gravstenarnas berättelser i S:t Petri kyrka.Bild: Peter Frennesson
– Från början var detta en gravsättningskyrka där de borgare som hade råd fick köpa en plats i kyrkan och bli begravda inomhus, berättar Anne Ruponen, som håller i söndagens guidade visning i S:t Petri kyrka.
Ett 30-tal besökare har samlats till årets första guidade tur där temat är gravstenarnas berättelser.
Från det att kyrkan började byggas, omkring år 1300, och nästan 500 år framåt fortsatte kyrkan att fyllas av gravstenar. Många av dem tros idag finnas kvar under golvet. När trägolvet i stora sakristian bröts upp för två år sedan hittades till exempel 16 gravstenar.
– Vi påminns hela tiden om att det finns bevarade gravstenar, även där vi inte ser dem, säger Anne Ruponen.
Man har i dagsläget lyckats hitta 49 olika gravstenar under golvet i S:t Petri kyrka.Bild: Peter Frennesson
När stadsingenjören Jakob Örngren gjorde en ritning över gravplatserna 1747 innehöll den 206 stycken. I dagsläget har man hittat 49 gravstenar. En av orsakerna till att så många saknas är Carl Georg Brunius.
– När han genomförde den stora kyrkorenoveringen 1858 ville han lägga ett helt nytt tegelgolv. Han lät bryta upp alla gravstenar. En del försvann och han har använt mycket vid bygget som ligger under det nya tegelgolvet.
Den som haft mest inflytande över den kunskap som i dag finns om gravstenarna är Einar Bager som gett ut boken ”Malmö historia i sten”.
– Han har ritat av stenarna, skrivit om människorna bakom och vilka ägarna varit. Men det är ändå väldigt besvärligt att hitta rätt, säger Anne Ruponen.
Under våren hålls sammanlagt åtta öppna visningar med tre olika teman i S:t Petri kyrka.Bild: Peter Frennesson
Men det finns ledtrådar. I Krämarkapellet där dopfunten står finns stenar över hela golvet. Av utformningen kan man bland annat få reda hur gamla de är.
– De ser väldigt olika ut beroende på vilket sekel de tillverkats i.
Det går inte alltid att se årtal men det finns runda figurer på många av stenarna som hjälper till att placera dem på tidsaxeln.
– På 1500-talet var det väldigt vanligt med symboler för evangelisterna på gravstenarna och placeringen av dem säger något om när de är ifrån. Före 1550 började serien med evangelister ofta med Johannes och efter 1550 visades ordningen ofta så som den står i Bibeln med Matteus först.
Under denna gravstenen ska Peder Rasmusson Tinkel och hans hustru Cecilia Hansdatter Borup ha vilat. Språket i inskriften som gjordes när stenen införskaffades och den som gjordes efter deras död skiljer sig åt.Bild: Peter Frennesson
Gravstenarna kan också säga något om tiden när Malmö blev svenskt och hela processen av att försvenska Skåne. Det finns till exempel en gravsten under vilken Peder Rasmusson Tinkel och hans hustru Cecilia Hansdatter Borup ska ha vilat. Inskriptionen från när gravstenen införskaffades 1686 är skriven på danska. Men när gravstenen efter deras död kompletterades gjordes en inskrift med mer svenska ord.
– Det syns att Peder var motståndare till det svenska språket medan barn och barnbarn inte var det.
– Man kan se lite vem som anammade det svenska språket och vem som vägrade och var kvar i den danska identiteten, säger Anne Ruponen.
Gå till toppen