Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Anderson East tappar mark när han tar in hitmakarna

Encore

Go west, young man.Bild: Low Country Sound
Förra årets två storsäljande album i Sverige var signerade Ed Sheeran och Avicii. Var god svälj!
Alabamasonen Mike Anderson är alltså åtminstone något stort på spåren, om än av helt annan dignitet än den ljusa framtid som alla konsertbesökare såg framför sig efter att Anderson East spelat på Folk å Rock i Malmö sommaren 2016. På hans eget nya album finns nämligen två oväntade samarbeten: ett med Sheeran, ett med Avicii. Dessa spår har båda en hitstämpel på sig som resten av låtarna saknar.
De är också två lätt irriterande låtar, på en platta som på det stora hela är alldeles utmärkt. Nåväl, man kan inte få allt.
Anderson East är den typen av artist som är så hemtam i traditionen, att han får kämpa för att uppfattas som samtida. Han har en fot i dagens Nashvillesoul, det andra i Muscle Shoals klassiska r&b. I Nashville träffade han producenten Dave Cobb, som hjälpt både Chris Stapleton och Jason Isbell att navigera på stigarna mellan soul och country.
"Encore" är deras andra samarbete, impregnerat av klassisk r&b men med drag av både pop och country – en av två covers är Willie Nelsons "Somebody pick up my pieces", som också soulmadame Bettye Lavette spelat in. Men precis som hon kan den rasp­röstade Anderson ibland ta i för mycket; han är inte etablerad nog för att kunna vara en parodi på sig själv, men låten "Surrender" är svår att verkligen omfamna. Här påminner han om mindre om Joe South eller Van Morrison, mer om den Joe Cocker som ställde sig och skrek rakt ut för att överrösta tåget som just körde ifrån honom på perrongen.
Bäst är balladerna: snyggt arrade, ibland med både blås och stråkar ("House is a building"!), och framförda med både känsla och högklassig urskillningsförmåga. Rätt nyttjad är Mike Andersons röst magnifik. Men klassen i dessa låtar finns i hela framförandet, från gitarr-fills till försiktigt lagda Hammonddetaljer och kvinnokörerna som inte minst i "If you keep leaving me" får den känsloridna solisten att landa så mjukt.
FLER TIPS
Josh Ritter: Miles away (singel)
Ezra Furman: Such the blood from my wound (singel)
Eddie Nyström: Falling (låt, Youtube)
Gå till toppen