Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Per Gahrton: Kan Trumps utspel bli en palestinsk väckarklocka?

Donald Trumps Palestinautspel, dels om att formellt erkänna hela Jerusalem som Israels huvudstad, dels om att dra in USA:s stöd till den palestinska myndigheten (PM), kanske tvingar fram en ny palestinsk strategi.
Alltsedan Yassir Arafat 1988 på besök i Stockholm uttalade de legendariska orden ”jag erkänner Israel” har PLO:s mål varit en palestinsk stat vid sidan om Israel. Den modellen formaliserades genom Osloavtalet 1993 och upprättandet av Palestinska myndigheten, med Arafat som ”president”. PLO, FN, Sverige med flera tolkade det palestinska ”självstyret” som ett steg mot en palestinsk stat.
Redan tidigt påpekades dock att Palestinska myndigheten bara har begränsad lokal makt över en liten del av det ockuperade området, att Israel annekterat östra Jerusalem och att övriga ockuperade områden har fyllts av israeliska bosättningar. Ändå klamrade sig FN-systemet fast vid tvåstatslösningen och den palestinska ”stat” PLO utropade redan 1988 har erkänts av en dryg tredjedel av FN-staterna, däribland 2014 Sverige.
Men redan när Osloavtalets israeliske arkitekt Yitzhak Rabin mördades av en israelisk fanatiker 1995 stod det klart att Israels medverkan förutsatte tuffa påtryckningar, särskilt från USA. När högernationalisten Ariel Sharon 2001 fick makten blev tvåstatslösningen dödsstämplad och när Benjamin Netanyahu, än mer högernationalistisk, blev regeringschef för andra gången 2009 fick den dödsstöten.
Trots detta har Palestinska myndigheten klamrat sig fast vid sin självstyreillusion, förött sin energi på inbördeskrig med Hamas och byggt upp säkerhetssamarbete med Israel och USA. Efterhand har alltfler palestinier börjat betrakta Palestinska myndigheten som ett quislingorgan.
Därför är det inte förvånande att Trumps utspel av en del palestinier tagits emot som en väckarklocka. I tidskriften Dirasat al-Falastinija (Palestinska studier, nr 113, vinter 2018), skriver chefredaktör Elias Khoury, känd i Sverige genom flera översatta romaner, bland annat "Solens port" (2005), att Trumps Jerusalempolitik tvingar palestinierna att klargöra att motståndskampen måste syfta till att upprätta en ny stat, ”antingen en demokratisk sekulär stat eller en binationell stat”, som skall vara en stat också för judar, ”vilka skulle leva i samma fosterland som sina offer i en jämlik demokrati”.
Samtidigt välkomnar chefredaktören för nättidningen al-Shabaka, Alaa Tartir, indragningen av USA:s ekonomiska stöd eftersom ”USA-stödet syftar till att stärka Palestinska myndigheten som en underleverantör till den israeliska ockupationen”.
Al-Fath lanserade idén om en demokratisk stat redan för drygt femtio år sedan. Men både motståndare och omvärld tolkade det som ett hot om utdrivning av alla judar. Idag har de flesta palestinier (sedan våren 2017 också Hamas) accepterat att Israels judar har kommit för att stanna. Men de har inte accepterat att leva som andra klassens undersåtar utan normala medborgerliga rättigheter. Om illusionen om att de lever i en ”nästan stat” krossas genom Trumps försorg och det klargörs att de snarare lever som afrikanerna i Sydafrika under apartheid kan det bli både lättare att mobilisera det egna folket till frihetskamp och att få omvärldens sympatier - allt i Nelson Mandelas efterföljd.
Läs alla artiklar om: 1 år med Donald Trump
Gå till toppen