Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Sture Johannesson – tidernas provokatör

På lek och allvar utmanade Sture Johannesson makten. Thomas Millroth porträtterar en konstnär vars hjärta klappade för demokratiska värden och var lika lite vänster eller höger som en klocka som visar på tolv.

1969 stängdes Lunds konsthall och Sture Johannessons utställning på grund av reaktionerna på affischen med haschflickan. 2004 ställde han ut där igen.Bild: Anders Malmberg
Allt verkade bli som vanligt våren 1976. Stockholm var i feststämning, Carl XVI Gustaf skulle gifta sig med Silvia Sommerlath från ett Västtyskland, där RAF-terroristerna nu satt bakom lås och bom. Den politiska snackisen var den tyska yrkesförbudsparagrafen 88a, som också var tema för den utställning Sture och Charlotte Johannesson förberedde för Kulturhuset. Affischen var redan tryckt, en dolk som skär av spetsarna på fyra pennor. Så kom nyheten om Ulrike Meinhofs då ifrågasatta självmord i Stuttgart-Stammheim den 9 maj. Till varje pris ville Sture åka ner till begravningen i Berlin, men kom för sent. I en container hittade han kransar och band med sista hälsningar, som han packade i bilen och for hem med.

Premiuminnehåll

Det krävs ett premiumpaket för att se detta innehållet. Tillåt javascript på den här sidan för att köpa ett.

Läs alla artiklar om: Sture Johannesson 1935-2018
Gå till toppen