Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Ingen trygg hamn för Kina i Lysekil.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och den kinesiska presidenten Xi Jinping.Bild: Ng Han Guan
Kinesiska affärsintressen med kopplingar till landets styrande kommunistparti vill bygga en containerhamn i Lysekil.
Kommunalrådet Jan Olof Johansson (S) tycks vara redo att tacka och ta emot denna skänk från ovan. Jätteinvesteringen kommer att ge jobb och kineserna står för notan. Kommunalt självstyre. Infrastruktur. Ekonomisk utveckling. Vad skulle kunna vara fel?
En hel del.
När en diktatur med enorma ekonomiska resurser och globala maktambitioner överbringar gåvor finns skäl att vara vaksam. Sådan givmildhet kommer sällan utan baktankar.
Projektet i Lysekil har beskrivits som Europas största containerhamn och utöver själva djuphamnen ska det anläggas ny järnväg och en bro över Gullmarsfjorden. Det har även talats om investeringar i äldrevård, skola och sjukhus – och som grädde på moset ett lyxhotell vid inloppet till Lysekil.
Mycket är löst i konturerna och hur de ekonomiska kalkylerna bakom planerna ser ut är oklart. Det gör inte en sund skepsis mindre motiverad.
"Rent generellt finns det alldeles för många hamnar i Sverige", säger Johan Trouvé, vd på Västsvenska Handelskammaren. Samma bedömning gör Joakim Ärlund, vd för branschorganisationen Sveriges Hamnar.
Kina har under många år gjort stora satsningar i exempelvis Afrika genom att bygga vägar, järnvägar och hamnar. I dessa fall har investeringarna i infrastruktur ofta bytts mot råvaror – och en exportmarknad för kinesiska produkter. Samtidigt har det gett Kina ett strategiskt viktigt fotfäste på den afrikanska kontinenten. Det är knappast ett utbyte på jämlika villkor. Snarare påminner det om förhållandet mellan kolonialherren och de koloniserade.
Under 2016 ökade Kinas investeringar i EU med 76 procent och främst i Tyskland, Frankrike och Italien har politiker börjat dra öronen åt sig. I höstas uppmanade EU-kommissionen medlemsländerna att sluta sälja strategiska tillgångar som hamnar, telekombolag och energiproduktion till Kina.
”Kinas shoppingrunda i Europa måste stoppas”, sade kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker.
Lite motsägelsefullt kan tyckas. Rörlighet för kapital är trots allt en av de fyra friheter EU vilar på.
Frihandel skapar tillväxt och välstånd, utländska investeringar är bra och välkomna. När det gäller kinesiska Geelys köp av Volvos personbilstillverkning är det svårt att hitta något att anmärka på, för att ta ett uppenbart exempel.
Men även om pengar inte luktar så kan motiven bakom göra det.
Efter att regeringen satt ner foten avbröt Slite kommun på Gotland förra vintern en planerad, temporär uthyrning av hamnen där till det ryska gasledningsprojektet Nordstream 2. Däremot kunde Karlshamns kommun gå vidare med en liknande affär, men på villkor att Säpo och Försvarsmakten fick göra säkerhetskontroller i hamnen under avtalstiden.
Till skillnad från Ryssland, grannen på andra sidan Östersjön, är det svårt att se att Kina skulle utgöra något militärt hot mot Sverige.
Men det gäller att tänka långsiktigt. Det gör Kina. Så också nationella, säkerhetspolitiska aspekter måste få väga tungt vad gäller Lysekilsprojektet.
Gå till toppen