Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Vi kräver att svenska domstolar slutar döma till umgänge mellan en våldsutövande förälder och barn som lever i skyddat boende.”

Under den tid de bor på skyddat boende mår barn generellt sämre av att träffa och umgås med den våldsutövande föräldern. Det är ett umgänge som också innebär att barnet riskerar att utsättas för våld, skriver företrädare för nio kvinnojourer i Skåne.

En hörna på en av Skånes kvinnojourer. Praxis måste ändras så att domstolar aldrig tilldömer en våldsam förälder umgänge med ett skyddsplacerat barn, skriver artikelförfattarna.Bild: Håkan Röjder
Mäns våld mot kvinnor är ett massivt samhällsproblem som i genomsnitt drabbar var tredje kvinna, oberoende av samhällsklass, under hennes livstid. Men att mer än 200 000 barn varje år också drabbas av våldet är inte lika känt.
Fler barn än kvinnor bor på kvinnojourers skyddade boenden runt om i landet. Under 2017 bodde cirka 250 barn i skyddat boende på Skånes kvinnojourer. De bor där med sin ena förälder – oftast sin mamma – eftersom pappan, eller mammans partner, utövar så allvarligt våld och kontroll över mamman och/eller barnen att de behöver ett skyddat boende.
Enligt svensk lag, barnkonventionen och andra konventioner, ska principen om barnets bästa gälla i alla frågor som rör barn. Trots det dömer domstolar alltför ofta att barnet ska ha umgänge med den våldsutövande föräldern. Det sker också när barnet bor på ett skyddat boende tillsammans med den förälder som utsatts för våld. Det kan aldrig vara förenligt med barnets bästa. Skånes kvinnojourer kräver förändring, att praxis ändras så att domstolar aldrig tilldömer en våldsam förälder umgänge med ett skyddsplacerat barn.
För den som är utsatt för våld och behöver fly från en relation är möjligheten att få komma till ett skyddat boende av mycket stor vikt. Landets kvinnojourer är professionella verksamheter som erbjuder ett bra skydd. Att bo på kvinnojour är mer än att få säng att sova i. Det är inte sällan första steget mot att bryta upp från våldet och en möjlighet för rehabilitering – både för den som utsatts för våld och för hennes barn. Den första tiden är särskilt viktig. Ofta bär både mamma och barn med sig trauman som behöver bearbetas innan rehabiliteringen kan börja. Att under den tiden få leva i en zon fredad från våldet är av stor betydelse.
I fjol hade 60 barn på våra skyddade boenden umgänge med sin våldsamma pappa. I över hälften av fallen fick pappan reda på var barnet och mamman bodde, något som gjorde att de av säkerhetsskäl var tvungna flytta. Vår erfarenhet visar att under den tid de bor på skyddat boende mår barn generellt sämre av att träffa och umgås med den våldsutövande föräldern. Det är ett umgänge som också innebär att barnet riskerar att utsättas för våld av pappan, både för att våld som tidigare pågått kan fortsätta, men också genom att barnet blir ett redskap för pappan att komma åt mamman som flytt. Genom att skada barnet, eller med hot om att skada barnet, skadar mannen mamman. Ofta tar rehabiliteringen längre tid när barnet tvingas till umgänge med våldsutövaren. Umgänge mellan barn och en våldsutövande pappa står snarast i direkt motsats till barnets bästa.
När vi tvingas flytta kvinnor och barn för att deras skydd blivit röjt, innebär det kraftig stress och försvårad rehabilitering för både barnen och kvinnorna. Dessutom kan det vara förenat med livsfara för dem.
Vi möter ofta attityden att våld i nära relationer snarare är ett moraliskt fel än ett juridiskt brott, trots att det är bådadera. Brottsoffer är inte bara den vuxna person som utsätts för våldet utan också de barn som finns i hemmet. Det gäller även när barnen inte blir utsatta för direkt våld.
Den som tror att umgänge mellan den våldsutövande föräldern och barnet – innan våldsutövaren förändrat sitt beteende – per automatik är av godo, bör fråga sig i vilka andra fall samhället dömer ett brottsoffer att umgås med sin förövare. Umgänge är barnets rättighet, aldrig någonsin förälderns.
I de fall då barn som bor på skyddat boende inte vill umgås med den våldsutövande föräldern, eller tydligt mår sämre vid tal om detta,är det barnets rättighet och barnets bästa att slippa – vilket den nuvarande lagstiftningen också starkt betonar.
Vi anser inte att det är omöjligt för barn som upplevt våld att reparera relationen med sin våldsutövande pappa. Tvärtom hoppas vi att samhället ska hjälpa våldsamma föräldrar så att de kan leva upp till sitt föräldraansvar. Däremot anser vi att det inte bara går emot barnets bästa, utan de facto är direkt skadligt, för barn i skyddsplacering att tvingas till umgänge med den våldsutövande föräldern.
Vi kräver att principen om barnets bästa blir verklighet, inte enbart fina ord. Vi kräver att svenska domstolar slutar döma till umgänge mellan en våldsutövande förälder och barn som lever i skyddat boende.
Atidal Abo Al Hassan
FemCenter Malmö
Cecilia Nilsson
Familjefridsjouren Höganäs
Else-Marie Larsen
Helsingborgs Kvinnojour
Felicia Westerdahl
Malmö Kvinnojour
Lena Persson
Skyddsjouren Ängelholm
Lotta Otterdahl
Frida Kvinnojour
Susanna Udvardi
FreeZonen Ystad
Xhenita Shala
Kvinnojouren Lund
Fariba Shojaei
Atim kvinno- och ungdomsjour i Malmö
Läs mer: Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen