Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Värna språken i skolan. Med meritpoäng.

Anna Ekström.Bild: Lars Pehrson/SvD/TT
Intresset minskar bland svenska elever för att läsa andra främmande språk än engelska. Det har uppmärksammats inte minst i kölvattnet av Kristianstads kommuns beslut att avveckla undervisningen i franska på högstadienivå. Och i veckan varnade Lärarnas riksförbund på DN Debatt (23/1) för att ett kommande beslut kan få ännu fler att välja bort språkstudier.
När det gjordes valfritt att läsa språk – utöver svenska och engelska – på grundskolenivå valde många elever att avstå. Den trenden försökte alliansregeringen vända genom att år 2010 införa särskilda meritpoäng. Dessa ger fördelar vid summeringen av betygen för elever som läst vissa språkkurser. Ett slags extrapoäng, som kan ge försprång i konkurrensen om platser på högskolor och universitet.
Meritpoängen ökade intresset för att läsa språk i grundskolan, men det är fortfarande många elever som hoppar av. Mot den bakgrunden anser Lärarnas riksförbund att studier i moderna språk bör bli obligatoriskt igen.
"Värdet av språkkunskaper råder det ingen tvekan om", påpekar ordföranden Åsa Fahlén.
Men anmärkningsvärt nog vill de rödgröna gå i rakt motsatt riktning. Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att utreda vad som händer om systemet med meritpoäng avskaffas. Med tanke på effekten när det infördes går svaret att gissa sig till, men risken för sämre språkkunskaper tycks inte bekymra gymnasieminister Anna Ekström (S). Hon pekar istället på nackdelarna med meritpoäng.
"Om elever inte har börjat läsa språk tidigt så kan de riskera att slås ut från vidare studier på ett sätt som vore olyckligt", säger hon i SVT:s Rapport (25/1).
Än en gång tycks de rödgröna alltså sträva mot en mer jämlik skola enligt principen "lika dåligt för alla". Tanken tycks vara att elever inte ska uppmuntras att läsa språk eftersom vissa ändå väljer att inte göra det.
Det är beklagligt. Utan meritpoäng blir systemet närmast riggat att förleda elever att göra sig själva en björntjänst. Med sikte på högre studier kan det framstå som rationellt att välja bort svåra språk till förmån för alternativ där det finns utsikter till högre betyg. Men väl ute i arbetslivet kan sådana val straffa sig. I en allt mer globaliserad värld är det gynnsamt för karriären att tala flera språk.
Det ligger också i Sveriges intresse att befolkningen har goda språkkunskaper för att landet ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen, påpekar Liberalerna i ett utspel till meritpoängens försvar. Partiet vill se ytterligare åtgärder för att få elever att läsa språk. Till exempel föreslås godkänt betyg i moderna språk bli ett inträdeskrav till gymnasieskolans högskoleförberedande program.
Tveklöst är det i riktning mot mer – inte mindre – uppmuntran till språkstudier som politiken borde gå. Att avskaffa meritpoängen är ett sällsynt dåligt förslag.
Gå till toppen