Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Queerkompaniets utsatthet och kamp

Stillbild ur "P18/Q - Queerkompaniet".Bild: Maria Norrman

Maria Norrman

KONST. P18/Q - Queerkompaniet, Galleri Ping-Pong, Malmö, t o m 3/2.
Gullregnet står i blom när queerkompaniet P18/Q ställer upp framför kameran. Deras kapten är Malmökonstnären Maria Norrman, vars kamouflageuniform går i rosaviolett. Samma egenhändigt designade mönster bildar tapet på Galleri Ping-Pong där hennes fotografier och videoverk ställs ut.
Projektet bygger på en skröna om att homosexuella ska ha placerats på Gotland för att göra sin värnplikt där. Själv har hon rekryterat regnbågspersoner med anknytning till ön. I ett idylliskt Visby tränar de hinderbana, smyger bland ruinerna och hedrar fallna kamrater i en ceremoni. Men när de söker skydd på ängen lyser deras baskrar som rosa måltavlor. Sminkade för att smälta in är de på en gång dolda och alltför synliga. De rosa band som utdelas tas emot med stolthet, men associationerna löper till de homosexuellas rosa trianglar i koncentrationslägren.
Under senaste tiden har strategiskt belägna Gotland hamnat i hetluften när Vladimir Putins aggressiva politik fått svenskt försvar att höja beredskapen. Fast det är inte enbart ryska trupper som utgör hotbilden för Norrmans kompani. Parallellerna till queerrörelsens utsatthet och kamp är många.
"Vi står under risk för angrepp, det är vår verklighet", säger konstnärens kapten.
Precis som i tidigare verk är upplägget lika intressant som utförandet är proffsigt in i minsta detalj. Snart fem år har gått sedan Norrman gick ut Malmö konsthögskola. Redan i sitt examensprojekt gav hon sig ut i strid när hon tog värvning bland de entusiaster som i ett gigantiskt sällskapsspel återuppförde en drabbning i det amerikanska inbördeskriget på ett skånskt fält. I andra verk har hon låtit förvandla sig till dragqueen, medan hon i "Regementet" intervjuat rollspelande danskar som av olika skäl klär sig i Nazitysklands uniformer.
Varje gång har hon lyckats med vad hon åstadkommer också här. I likhet med hyllade, brittisk-nigerianske Yinka Shonibare som kritiskt bearbetar kolonialismens arv, gör hon maskeraden och skådespelet till subversiv strategi i utforskandet av kön, sexualitet, historia och politik. Trots det teatrala och bitvis humoristiska anslaget finns allvaret och tyngden där. Det är starkt gjort.
Gå till toppen