Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Staten kan inte allena axla ansvaret för den rasism och antisemitism som finns i vissa invandrargrupper.”

Likt andra områden när det gäller integrationspolitik bör Sverige och Tyskland utbyta erfarenheter i arbetet mot en åter tilltagande antisemitism. Det skriver Hans-Jürgen Heimsoeth, Tysklands ambassadör i Sverige.

Statsminister Stefan Löfven (S) i Malmö synagoga på Förintelsens minnesdag 2016.Bild: Emil Langvad/TT
För några dagar sedan fick förslaget att alla som bor i Tyskland ska åläggas att en gång i livet besöka ett tidigare koncentrationsläger stor uppmärksamhet – om inte ett helt positivt mottagande – i landet.
Förslaget är anmärkningsvärt eftersom det kommer från en kvinnlig politiker född i Tyskland, med palestinska rötter. Det har lett till många reflektioner när det gäller hur antisemitismen ska bekämpas i tider där integrationen av nyanlända har blivit en central samhällelig uppgift.
Vad har hänt? I Berlin och andra europeiska städer har Israels flagga brunnit och demonstranter skanderat slagord mot judar. I Malmö har också den judiska församlingen attackerats. Den utlösande faktorn var den amerikanska presidentens besked att landets ambassad ska flyttas från Tel Aviv till Jerusalem.
Det som har kommit upp till ytan är alarmerande. Bland demonstranterna fanns ett stort antal invandrare från muslimska länder, där antisemitism och antipatier mot Israel har en särskilt stark grogrund.
I både Tyskland och Sverige har regeringarnaförstått att den på grund av invandring tilltagande antisemitismen måste ägnas lika stor uppmärksamhet som den antisemitism som funnits i landet sedan tidigare. I Tyskland fördömde även det muslimska centralrådet hoten om våld mot judar.
Statistik från polisen i Tyskland visar att lejonparten av de antisemitiska brotten i landet begås av högerextrema. Men de uttryck för antisemitism som inte ger upphov till straffrättsliga påföljder måste också bekämpas.
Yttrande- och demonstrationsfriheten i Tyskland ger alla rätt till fredliga protester, men lämnar inget utrymme för uppvigling och våld. Nu kräver politiska företrädare ännu effektivare åtgärder för att komma åt antisemitiska demonstranter.
Att judiska medmänniskor ska kunna känna sig säkra är självklart i ett demokratiskt samhälle.
För att kunna möta de nya utmaningarna har den tyska förbundsdagen nyligen med stor majoritet röstat för att tillsätta en nationell samordnare mot antisemitism, som också får i uppdrag att kritiskt granska integrationskursernas läroplaner. I uppdragsbeskrivningen heter det bland annat att ”en fullständig acceptans av judiskt liv är omistlig för att integrationen ska kunna lyckas”.
Staten kan inte allena axla ansvaret för den rasism och antisemitism som finns i vissa invandrargrupper. I Tyskland engagerar sig nästan en femtedel av befolkningen i ideella projekt kring flyktingar. I slutänden är personliga möten enda vägen för att alla invandrare, av egen övertygelse, ska stödja grundläggande frihetliga demokratiska principer.
I Sverige är Forum för levande historia ett föredömligt exempel på hur frågan kan hanteras. Genom undervisningsmaterial och utställningar står inte bara förmedlandet av historiska fakta i fokus, det gäller även att uppnå ett kritiskt tänkande hos skolelever och andra besökare.
Människors frihet att bilda sig en egen uppfattning är en viktig landvinning för demokratiska och öppna samhällen i Europa och den bästa förutsättningen för motstånd mot främlingsfientlighet och antisemitism. Likt andra områden när det gäller integrationspolitik bör Sverige och Tyskland utbyta erfarenheter i arbetet mot en åter tilltagande antisemitism. Idag, på den internationella minnesdagen för Förintelsens offer, är denna uppgift mer aktuell än någonsin.

Hans-Jürgen Heimsoeth

Hans-Jürgen Heimsoeth är Tysklands ambassadör i Sverige.
Läs mer:Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Läs alla artiklar om: Förintelsens minnesdag
Gå till toppen