Folkhögskolorna är framgångsrika, särskilt när det gäller att nå nyanlända och personer med bristfällig utbildning. Det är också en uppgift folkhögskolorna i Skåne tar på största allvar. Nu måste Region Skåne möta regeringens satsning på fler folkhögskoleplatser med utökade anslag.

Politikerna övertrumfade nyligen varandra i riksdagens partiledardebatt när det gällde vilka åtgärder de vill sätta in för att minska gängkriminaliteten. Att bekämpa brottslighet är självfallet angeläget. Men det är tveksamt om enbart fler poliser och strängare straff är lösningen.

Bra utbildning är en nyckel till framgång, för enskilda personer och för samhället i stort. Varje år lämnar många unga grundskolan utan behörighet till gymnasiet – och ungefär en fjärdedel av alla slutför inte gymnasiet. Vilka framtidsutsikter har de? Vilka vägar är öppna för dem?

Att öka kunskapen och att stärka självkänslan och framtidstron bland unga och nyanlända är det viktigaste någon kan göra i dagens Sverige. För folkhögskolorna är det en prioriterad uppgift. Och ofta lyckas de där andra går bet.

För 150 år sedan grundades de första folkhögskolorna i Sverige. Skånefolkhögskolorna Hvilan och Önnestad var pionjärer. Folkhögskolorna präglades i sin barndom av en önskan att möta böndernas och arbetarnas bildningsbehov. På senare år har de alltmer fokuserat på insatser för personer med kort utbildning. Folkhögskolan har alltid varit en plats där människor får kraft att växa. För många nyanlända går vägen till integration idag via en folkhögskola.

Ett par aktuella exempel:

• Folkhögskolor genomför sexmånaders etableringskurser för nyanlända i samarbete med Arbetsförmedlingen. Folkbildningsrådets uppföljning 2017 visar att kurserna sätter deltagarna i kontakt med skolvärlden och innebär en väg ut från hemmet och in i samhället, kanske främst för de kvinnliga deltagarna.

• Studiemotiverande folkhögskolekurser, SMF, vänder sig till arbetssökande som varken har gymnasieexamen eller högskolebehörighet. Siffror från 2017 visar att 72 procent av deltagarna efteråt har fortsatt att studera. SMF blir en vändpunkt som leder vidare till studier eller arbete.

Skånes 18 folkhögskolor står för en fjärdedel av landets etableringskurser och studiemotiverande folkhögskolekurser. Insatserna ligger väl i linje med den överenskommelse Föreningen Skånes folkhögskolor i samverkan tecknat med Region Skåne.

Men vad är det som gör folkhögskolorna framgångsrika?

• Arbetet präglas av möten mellan människor. Att se varje deltagares situation här och nu – och utifrån detta forma vägar framåt – är ett framgångsrecept. På folkhögskolorna är detta inga tomma fraser, utan en del av vardagen.

• Samtal och samarbete – där varje deltagare möts av förväntningar och tilltro – är en grundbult och skapar ofta en positiv spiral.

• Folkhögskolornas kompetenta och engagerade lärare arbetar målmedvetet för att stärka deltagarnas självkänsla och framtidstro.

• Folkhögskolornas varierande kursutbud, med yrkesutbildningar, estetiska kurser och allmänna kurser samlar deltagare med varierad utbildningsbakgrund. Dessutom har ofta folkhögskolor som är knutna till föreningar och folkrörelser utbildningar för sina medlemmar.Mötet mellan olikheter berikar.

Förutom betydelsefulla insatser för korttidsutbildade bidrar folkhögskolorna till kulturlivet på alla nivåer. Med mängder av kurser inom konst, musik, litteratur, teater och hantverk är folkhögskolorna en del av kulturens ekosystem.

För att kunna bidra ytterligare till nya svenskars etablering och integration i samhället vill folkhögskolorna få rätt att bedriva en självständig SFI, svenska för invandrare, på samma sätt som folkhögskolorna har rätt att bedriva utbildning (allmän kurs) motsvarande grund- och gymnasieskola. Det är en politisk fråga på nationell nivå.

Regering och riksdag har beslutat om en permanent utökning av folkhögskolan med 5 000 nya platser från och med 2018. Det är ett starkt erkännande av folkhögskolan som utbildningsform. Ska denna satsning bli effektiv fullt ut krävs medfinansiering av regionen, vilket är praxis. Det regionala stödet är av avgörande betydelse för att upprätthålla folkhögskolans unika form och kvalitet.

Det handlar om att investera i människor – för kunskap, integration och demokrati. Vi vill därför uppmana Region Skåne att möta upp statens satsning på fler folkhögskoleplatser långsiktigt.