Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Rakhmat Akilov skyddas av de värden han ville förgöra.

Blommor på trappan till Sergels torg efter terrordådet på Drottninggatan i Stockholm.Bild: Anders Wiklund/TT
Varför? Hundratals målsägande och otaliga andra hoppas komma närmare svaret under processen mot Rakhmat Akilov som inleddes på tisdagen. Han har erkänt terrordådet på Drottninggatan i Stockholm den 7 april i fjol. Med en stulen lastbil mejade han urskillningslöst ned flanörer i fredagsvimlet innan han kraschade in i ett varuhus i avsikt att utlösa en bomb.
"Fem personer kom aldrig hem till sina familjer den kvällen", konstaterade åklagaren Hans Ihrman vid en pressträff.
Brottsutredningen på cirka 9 000 sidor ger nya detaljer till händelseförloppet som föregick dådet. Akilov ska ha förberett attacken noggrant och bland annat diskuterat med kontakter via chattar. Han erbjöd sig också att utföra terrorn för mördarsekten Islamiska staten, IS. Men IS – som sällan försummar tillfällen att visa upp sin grymhet – har inte tagit på sig dådet. Åtminstone så här långt är det därför ovisst om det finns någon direkt koppling till internationell terrorism.
Klart är hur som helst att Akilov uppger sig ha agerat till IS försvar. Dådet ska delvis ha utförts för att få regeringen och riksdagen att avbryta det svenska deltagandet i den militära utbildningsinsatsen som genomförs av en global koalition i avsikt att bekämpa IS. Men enligt stämningsansökan ville Akilov även injaga allvarlig fruktan hos befolkningen i Sverige.
"Han får förklara under rättegången. Han har i förhör inte uttryckt det djupare", säger Ihrman.
Att döma av utredningen kan Akilov också ha övervägt att rikta en attack mot en gayklubb eller en båt. Det finns tecken på att han radikaliserats redan innan han började planera för att utföra någon form av attentat, men utredningen finner ingen tydlig grund för radikaliseringen.
Så återigen: Varför? Vad fick Akilov att känna ett så oförblommerat hat mot ett land där han tidigare sökt asyl?
De hittills kända detaljerna om hans bakgrund gör inte gåtan mindre.
Akilov föddes i slutet av 1970-talet i den dåvarande sovjetrepubliken Uzbekistan, där han så sent som under förra decenniet levde familjeliv med fru och barn.
En intervju i Expressen (25/1) med Rakhmat Akilovs bror i Samarkand påminner om villkoren i den hårdföra diktaturen. Brodern vågar inte tala fritt i sin egen lägenhet av rädsla för den uzbekiska säkerhetspolisen. Två journalister som skrivit kritiskt mot regimen har försvunnit under de senaste månaderna. Och Rakhmat Akilovs egna barn har förbjudits av polisen att tala med medier.
Faktum är att Akilov kanske inte utvisas ens vid en fällande dom. Enbart det faktum att han sökt asyl ses som ett brott i Uzbekistan och kan leda till tortyr eller annan människorättsvidrig behandling.
Det hade således inte varit konstigt om Akilov känt stark aversion mot sitt hemland. Men istället tycks han alltså hata Sverige – där han även efter att ha erkänt ett av de grövsta brotten i landets moderna historia får samma korrekta behandling som vilken annan misstänkt som helst.
Rättegången väntas ta flera månader. För många lär det likväl förbli gåtfullt hur radikalisering kunnat förvrida Akilovs tankevärld. Men domstolen tydliggör åtminstone några av de värden som måste värnas från terrorn: öppenheten och rättssäkerheten.
I demokratiska samhällen överordnas individernas fri- och rättigheter statliga reflexer till kontroll och repression. Även grova brottslingar behandlas med respekt och anses ha okränkbart människovärde. Att detta är en del av vad terroristerna avskyr ger bara ännu större anledning att försvara principerna.
Terrorlagstiftningen har skärpts på senare år, vilket naturligtvis varit befogat. Naivitet är inget alternativ. Likväl kan det öppna samhället aldrig skyddas helt. Men det kan däremot dess grundläggande värden.
Läs alla artiklar om: Terrordådet i Stockholm
Gå till toppen