Ur led är tiden. Eller åtminstone fel. Det tycker i alla fall Kristdemokraterna och Centern som vill ha samma tid året runt.
– Det här var ju en diskussion på vår stämma i höstas och det finns forskning på detta som innebär att det leder till ökad ohälsa och ökad stress helt enkelt, säger C-ledaren Annie Lööf om systemet med sommar- och vintertid.
– Vi tycker att det är rimligt att om nu hela EU ställer om så ska Sverige givetvis vara med på tåget.
TT: Ska det vara ljusare på morgonen eller på kvällen?
– Ljusare på morgonen är ju fantastiskt får man väl säga, men jag har ingen bestämd åsikt där. Det handlar snarare om att hela EU behöver göra omställningen så att det blir samma tid året runt, säger Lööf.
Frågan om att avskaffa systemet med sommar- och vintertid har lyfts av Finland i EU:s ministerråd. Den svenska regeringen kan också tänka sig att driva frågan om EU-kommissionen tar upp saken.
– Vi i Sverige har inte haft någon större offentlig debatt om det, så kanske det är dags att vi har en sådan om för och nackdelar, säger ansvarig minister, Tomas Eneroth (S), till TT.
Han understryker att regeringen inte har tagit ställning på något sätt. Och regelverket i EU förutsätter att medlemsländerna, EU-parlamentet och EU-kommissionen kan enas.
– Riksdagen har avslagit motioner om en ändring de senaste 20 åren, säger Eneroth.
Han framhåller att sannolikheten för att EU:s medlemsländer i närtid ska komma överens om någon förändring är liten.
I Sveriges riksdag vill Kristdemokraternas ekonomisk politiske talesperson Jakob Forssmed övergå till sommartid året runt. Det skriver han i en debattartikel i Expressen. Tuve Skånberg, riksdagsledamot för KD, har länge motionerat om att avskaffa systemet med sommar- och vintertid. Motionerna har dock alltid röstats ned.
Moderaterna ser både för och nackdelar med att ställa om klockan två gånger om året. Partiet motsätter sig inte en översyn av systemet, men betonar att en förutsättning för övergång till permanent sommartid är att det sker samordnat i EU och att det stöds av forskning.
Efter ett kortare försök 1916 införde Sverige sommartid 1980. Detta var bara några år efter den stora oljekrisen och tanken från början var att spara energi. Till en början trodde man att energikostnaderna skulle gå ner med cirka fem procent, men senare beräkningar har visat att så blev det inte.
Ett annat argument som Kristdemokraterna för fram i debatten är folkhälsan. Det finns forskning som visar att antalet hjärtinfarkter är något fler måndagen efter det att sommartid införs på våren.
Men enligt Rickard Ljung, läkare och docent vid Karolinska institutet och den som ligger bakom forskningen, är ökningen mycket liten och håller inte riktigt som ett folkhälsoargument.
– På måndagar är risken generellt sett högre och just denna måndag är den ytterligare lite högre. Om man vill sänka risken finns det en rad andra, viktigare saker, man kan göra, säger han.
Fakta
Fram och tillbaka
Efter ett kortare försök 1916 införde Sverige sommartid 1980. Sedan 1996 vrids klockan fram en timme den sista söndagen i mars (sommartid), och tillbaka igen den sista söndagen i oktober (vintertid).
Utöver hälsan brukar också risken för olyckor framhållas, för att ha en och samma tid, eftersom det finns forskning som tyder på antalet trafikolyckor ökar dagarna efter en omställning till sommartid. Men i Finland, som har liknande ljusförhållanden som Sverige, har flera stora studier utförts och i dessa undersökningar ser man inte någon påverkan på olycksstatistiken, vare sig i trafiken eller på jobbet.