Huvudledare

Ledare: Låt inte det offentliga bli ofantligt igen.

Stefan Löfven på S-kongressen.Bild: Björn Larsson Rosvall/TT
Offentliga sektorn fortsätter att växa snabbt. Enligt en ny rapport från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är tillväxttakten så hög att det blir svårt att hitta tillräckligt med personal framöver. Fortsätter de offentliga verksamheterna att växa i samma takt ser det ut att behövas en halv miljon nya anställda till år 2026.
Men det finns alternativ till massrekrytering som är viktiga att tillvarata.
Agneta Jöhnk, SKL:s avdelningschef för arbetsgivarpolitik, pekade i Ekot (5/2) på möjligheter till ytterligare digitalisering. Därutöver framhöll hon att arbetsuppgifter kan omfördelas så att enklare administrativa uppgifter inte utförs av högutbildad personal.
Vittnesmålen är beklämmande många om hur till exempel lärare, läkare och sjuksköterskor har svårt att hinna med sina huvuduppgifter till följd av administrativa bördor. Det är rent och skärt slöseri med resurser som borde kunna avhjälpas med sekreterare och administratörer.
Hur digitalisering kan bidra i offentlig verksamhet visar ett färskt exempel från Trelleborgs kommun. Där har handläggningen av försörjningsstöd blivit snabbare och bättre sedan en robot tog över bedömningarna. Samtidigt frigjordes personalresurser som istället kunde användas för att hjälpa bidragstagare till jobb och egen försörjning.
Säkert finns det många motsvarande möjligheter att göra saker smartare. Men samtalen måste också handla om gränserna för de offentliga åtagandena.
Den debatten var högst levande under 1980-talet då det offentliga växte så snabbt att det började talas om "den ofantliga sektorn". Expansionen följdes, naturligt nog, av allt högre skattetryck. Den statsfinansiella krisen på 1990-talet blev en vändpunkt. Offentliga nedskärningar följde och under ett par decennier växte merparten av jobben fram i den privata sektorn.
Arbetsmarknadsstatistiken från SCB antyder att trenden nu kan ha vänt på nytt. Från februari 2014 till februari 2017 ökade antalet offentliganställda med 11 procent. Samtidigt har skattetrycket visserligen bara ökat blygsamt, men det rör sig om en period med het konjunktur. Förr eller senare kyls den av och de offentliga jobben kostar alltjämt lika mycket. I värsta fall löses läget med skattehöjningar som ytterligare sänker temperaturen i ekonomin.
I sitt tal på partikongressen i fjol lovade S-ledaren Stefan Löfven att tiotusental efter tiotusental ska anställas i välfärden under nästa mandatperiod. SKL bekräftar att behoven kan se ut så. Men på Löfven lät anställningsplanerna som ett led i strävan efter EU:s lägsta arbetslöshet till 2020.
Välfärden får aldrig ses som ett arbetsmarknadsprojekt.
Det är välkommet att SKL – utöver rekryteringsbehov – lyfter frågan om vad som kan göras effektivare. Men det är också dags att åter diskutera vad det offentliga kanske inte bör göra alls.
Gå till toppen