Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Ett nej måste vara ett nej. Annars växer skuggorna.

Skuggsamhälle.Bild: David Goldman
Alliansens uppgörelse med Miljöpartiet 2011 om villkoren för papperslösa var ett misstag, förklarade Moderaternas partiledare Ulf Kristersson vid en träff med riksdagsjournalisterna på tisdagen (6/2).
"Vi har lärt oss vad som händer", sade Kristersson och syftade på de tusentals människor som sedan dess gått under jorden efter att ha fått avslag på sina asylansökningar.
Det var 2011 som den dåvarande alliansregeringen under Fredrik Reinfeldt (M) kom överens med Miljöpartiet om att personer som håller sig kvar i Sverige trots att de fått avslag på sina asylansökningar, skulle få rätt till sjukvård och deras barn rätt att gå i skola.
Överenskommelsen följdes upp året därpå med nya regler som gav papperslösa barn rätt till samma vård som andra barn i Sverige. Vuxna papperslösa gavs rätt till samma vård som asylsökande, bland annat subventionerad mödravård och akutvård.
För Reinfeldt var det "ett vägval som stänger dörren för de främlingsfientliga krafter runtom i Sverige och i Sveriges riksdag som vill ha inflytande" – läs Sverigedemokraterna.
Men effekten blev också att den praktiska skillnaden mellan bifall respektive avslag på en ansökan om asyl minskade. Det ökade incitamenten för den som fått ett nej att stanna i Sverige, att gå under jorden.
Idag saknas säkra uppgifter om hur många människor som uppehåller sig illegalt i Sverige, men det skulle kunna röra sig om upp till 50 000 personer, ett antal som dessutom kan väntas öka de närmaste åren när ytterligare tiotusentals sökande får avslag, skriver Kristersson och partisekreteraren Gunnar Strömmer i en artikel på DN Debatt (6/2):
"Om inte detta stoppas kommer det att leda till ett permanent skuggsamhälle, präglat av utsatthet, utnyttjande och kriminalitet."
Moderaterna vill därför "radikalt öka antalet återvändande bland dem som fått avslag och nu vistas illegalt i Sverige", förklarar Kristersson och Strömmer.
Det är som så ofta lättare sagt än gjort.
Om människor som inte vill lämna landet frivilligt ska kunna utvisas måste de först hittas. Enligt polisens egen statistik genomfördes under förra året 23 469 inre utlänningskontroller. Det är en ökning med drygt 4 600 jämfört med 2016 men något färre än 2015. Samtidigt varnar gränspolisens chef, Patrik Engström, för att statistiken förmodligen innehåller flera felkällor.
"Det går inte att med säkerhet säga om kontrollerna blivit fler eller färre", sade Engström till TT (21/1).
Moderaterna vill också göra det svårare att leva illegalt i Sverige. Kommuner som Malmö ska inte få ge ekonomiskt bistånd till dem som saknar rätt att vistas här. På flera punkter vill Kristersson och Strömmer gå tillbaka till de regler som gällde före 2013 och uppgörelserna med Miljöpartiet. Det innebär att regioner och landsting enbart ska erbjuda akut vård och behandling till vuxna papperslösa, medan barn som vistas här illegalt fortfarande ska ha rätt till samma vård som andra barn.
Även när det gäller skolgång vill Moderaterna se en återgång till de principer som gällde före 2013. Då var det upp till den enskilda kommunen att avgöra. Idag har barnen rätt till skolgång till och med gymnasiet.
Som Kristersson och Strömmer också konstaterar är detta inga moraliskt enkla frågor. Inte minst därför att barn till papperslösa inte kan hållas ansvariga för föräldrarnas handlingar. Men att återvända till hemlandet är inte ett självklart sämre alternativ för barn än att leva ett osäkert liv i Sverige, med föräldrar som gått under jorden, på många sätt rättslösa i skuggsamhällets mörker och med risk att när som helst upptäckas och utvisas.
De olika reformer som underlättat för människor som fått avslag att stanna kvar i Sverige, har drivits fram av välvilja, av goda intentioner. Men om det ska vara ordning och reda i asylmottagningen, om svensk asylpolitik ska ha trovärdighet, måste det vara skillnad på avslag och bifall, skillnad på ja och nej.
Politiker som menar allvar med att bekämpa skuggsamhället kan inte samtidigt bedriva en politik som gör skuggorna både längre och djupare.
Gå till toppen