Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Rhyes "Blood" är elegant men livlös

Mera naket!Bild: Genevieve Medow Jenkins

Rhye

ALBUM. Blood

Rhyes nya album är både intimt, välgjort och snyggt, men i det friktionsfria är det ändå något som skaver.
En sak jag tänker om "Blood", uppföljaren till den hyllade debuten "Woman", är att det skulle vara perfekt för en sammets­fodrad afton med stram gästlista, anordnad i, säg, en hiss.
Klaustrofobikänslan kanske baseras på att medgrundaren, den danska producenten (och Quadron-halvan) Robin Hannibal, inte längre ingår i gruppen. Antingen det, eller så har Milosh polerat sin musikaliska profil tills den blivit konturlös. Låtar som "Phoenix" och "Waste" väcker en ur slummer, men bristen på verkligt risktagande får ofta musiken att landa i gränslandet mellan enhetlighet och enformighet, eller i en hiss.
Det är något mer som stör. I början, när Rhye fortfarande arbetade bakom en slöja av anonymitet, adderade omslagens kropps­detaljer (en ryggmuskel här, en halskurva där) till mystiken runt Milosh androgyna röst. De nya släppen lanseras i samma nakna, ansiktslösa stil men med mindre subtilitet. Nu ser vi mer av (kvinno-) kroppen: en rumpa, ett tilltryckt bröst och uppradade revben och det hela känns både tveksamt och passé.
Jag kan inte låta bli att misstänka att den som behövt vara mest sårbar under album­skapandet är Milosh tjej som hoppade ner i en isländsk issjö inför album­plåtningen. Det är klart att inte alla artister måste skriva musik med sitt eget blod som bläck men det är ironiskt – i alla fall för en sångare vars själva signum är vemod – att något som verkligen saknas på "Blood" är sårbarhet.
FLER TIPS
Leslie Tay: Rockstar (låt)
Shay Lia: Cherish (låt)
Ms Banks: Come thru (låt)
Gå till toppen