Huvudledare

Ledare: EU ska lösa flyktingfrågan. Danmark har inte svaret.

På väg mot Europa.Bild: Santi Palacios
Danska Socialdemokraternas partiledare Mette Frederiksen inledde klokt.
"Det är nödvändigt att skapa ett flyktingsystem som är mer humant än det vi har idag", sade hon till DR på söndagen. Fast förslaget hon presenterade gick sedan ut på något helt annat.
Frederiksen och hennes partikamrater vill i praktiken avskaffa möjligheten att söka asyl i Danmark. Ingen ska längre kunna ansöka vid landsgränsen. Flyktingar ska istället skickas till särskilda mottagningscentra i Nordafrika. Men inte ens om de beviljas asyl efter handläggning där ska de kunna komma till Danmark, istället ska de skickas vidare till flyktingläger i FN:s regi.
Samtidigt vill danska S sätta en gräns för hur många personer från länder utanför västvärlden som får komma till Danmark genom asyl och familjeåterförening.
Förutsatt att allt detta uppfylls öppnar partiet för att ta emot kvotflyktingar från FN igen. Rentav fler än de 500 om året som tidigare fick komma till Danmark.
Migrationsförslaget är stötande. Men värst är ändå att utspelet kan bidra till att förvrida den viktiga diskussionen om flyktingmottagningen i Europa. Senast till sommaren är det tänkt att EU-länderna ska enas om en ny gemensam politik, men förhandlingsläget är låst sedan länge.
Att systemet måste utvecklas och reformeras är uppenbart i ljuset av hur situationen ser ut. Flyktingavtalet med Turkiet häromåret gjorde visserligen läget något mindre akut, men alltjämt drunknar tusentals personer om året i Medelhavet under sina försök att ta sig till Europa. Detta får även länder med generösare asylpolitik än Danmark att se över alternativen. Tyskland och Frankrike för till exempel förhandlingar med afrikanska länder om att inrätta migrationscentra.
Det vore utmärkt om flyktingar kunde söka asyl inom EU utan att först behöva ta sig hit i skrangliga båtar. En sådan ordning skulle kunna leda till färre flyktingsmugglare och rädda åtskilliga liv. I den bästa av världar kunde de som beviljats asyl sedan fördelas jämnt mellan unionens länder – och på det viset få en rimlig chans att integreras i samhället.
Men ett flertal medlemsstater är hårdföra motståndare till detta.
Ungern och Tjeckien skulle möjligen kunna godta någonting som liknar Frederiksens förslag, men hon lanserar det inte som något slags EU-politisk testballong. Det danska förslaget ska rätt och slätt betraktas som ett inrikespolitiskt utspel i ett land där flera partier tävlar om att vara hårdast i invandringsfrågor.
Danmarks borgerliga regering föreslår nu ett förbud mot att bära heltäckande slöja som vid upprepade förseelser ska kunna ge böter på 10 000 kronor. Detta har Socialdemokraterna redan tidigare förklarat sig vara för.
Många svenska socialdemokrater rister uppgivet på huvudet åt tongångarna inom det danska systerpartiet.
"Det jag ser reser ett antal frågetecken. Kan man leva upp till asylrätten?", frågade sig statsminister Stefan Löfven (S) i en kommentar till Expressen.
Svaret är sannolikt nej, men det är inte största problemet i sammanhanget. Asylrätten bygger i hög grad på en ordning som inrättades i en annan tid med andra behov. Utveckling och modernisering kan vara på sin plats, men det måste ske med fokus på att hjälpa utsatta människor.
I praktiken är det på EU-nivå som frågan hör hemma och det brådskar att lösa den. Antalet människor som söker sig till Europa väntas trendmässigt öka framöver, inte minst till följd av utvecklingen i flera afrikanska länder.
Det krävs en ny migrationspolitik värd namnet inom EU, en politik som bygger på solidariskt ansvarstagande för flyktingars skyddsbehov. Därtill behöver unionen ge väsentligt mer stöd och hjälp till folk i utsatta länder.
Politiskt nytänkande krävs. Sådant finns inom EU. Men beklämmande ofta används kreativiteten, som i Danmark, mest till att hitta nya sätt att stänga gränserna, i hopp om att någon annan tar hand om problemen.
Gå till toppen