Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Starkt om barn på flykt

Ludde (Gustav Bloom) och Ullis (Josefin Larsson) i "Pudlar och pommes".Bild: Amelie Herbertsson

Pudlar och pommes

TEATER. Fritt efter Pija Lindenbaums bok. Dramatisering, regi: Josefine Andersson. Dramaturgi: Lena Fridell. Scenografi: Hansson Sjöberg. Ljus: Anna Nässlander. Kostym: Evelina Johansson. Musik, sångtexter: Dick Karlsson. Medverkande: Ann Katrin Andréasson, Gustav Bloom, Josefin Larsson, Willy Pettersson. Teater 23, Malmö, 9.2.
Åldersgränser, triggervarningar, barnsäkra lås och pinkoder. Men hur skyddar vi våra barn mot verkligheten? Och ska de till varje pris skyddas? Kanske går det bra att förklara i stället, åtminstone somligt, om man hittar ett språk som bär och bilder som gör det svåraste begripligt.
Med författare som norska Gro Dahle, belgiska Kitty Crowther och för den delen svenska Pija Lindenbaum kommer berättelser som brukar allvar, fast med värme och humor. Och då går det plötsligt att säga allt möjligt, utan att det blir för hårt och kallt och stockar sig i halsen.
I Teater 23:s förra samarbete med clownkollektivet 123 Schtunks teaterchef Josefine Andersson, var det just en berättelse av Kitty Crowther som låg som grund för uppsättningen. Ur godnattsagan ”Sov gott, lilla groda” sprang den suggestivt iscensatta föreställningen ”Krifs krafs hoho plask”, om triviala vardagsbestyr och gastkramande mörkerrädsla.
När Josefine Andersson är tillbaka i Malmö är det med en berättelse som tematiskt är än svartare. Men som i Pija Lindenbaums tappning förmedlas med ett språk och en humor som gör företeelser som krig, flykt och rasism begripliga också för mycket små barn.
Att översätta Lindenbaums suveräna bildberättande till scenen är en utmaning som scenografen Hansson Sjöberg tacklar med smarta lösningar. Det är överlag en imponerande helhet som ges, från Anna Nässlanders ljussättning till Evelina Johanssons festliga kostymer och de fyra skådespelarnas dråpliga och inlevelsefulla tolkningar.
Essensen och det raka tilltalet från förlagan finns kvar, samtidigt som uppsättningen står på egna ben och dessutom tillför något eget, genom Dick Karlssons nyskrivna sångtexter.
Berättelser om flykt ligger i tiden, det visar inte minst floran av titlar på temat i höstens utgivning för vuxna. Också på landets scener ges ett sug efter den här typen av berättelser. Så kommer det sig att Teater 23 snuvades på urpremiären av ”Pudlar och pommes” med några månaders marginal av Oktoberteatern i Södertälje.
Alldeles oavsett konkurrensen är det här en angelägen, roande och välgjord uppsättning som förtjänar att ses av många, såväl små som stora.
Gå till toppen