Världen

USA:s statsapparat öppen efter kort stängning

Politikernas kivande i USA:s kongress ledde till att statsapparaten under natten till fredag stängdes för andra gången på bara några veckor. Men stängningen varade endast i några timmar, sedan antogs en ny budgetöverenskommelse.

Den så kallade Ohio-klockan utanför senatens kammare i USA:s kongress blir alltid ett populärt fotoobjekt vid sådana här tillfällen.Bild: Jose Luis Magana/AP/TT
Överenskommelsen – som bland annat ökar de statliga utgifterna med 300 miljarder dollar under en tvåårsperiod och låter staten fortsätta sin upplåning i sex veckor – godkändes i representanthuset med 240 ja-röster mot 186. In i det sista var det dock osäkert om den skulle få grönt ljus, eftersom många republikaner i kammaren är upprörda över den skenande statsskulden.
Kort därefter skrev president Donald Trump under överenskommelsen och satte därmed stopp för den korta stängningen av statsapparaten – innan arbetsdagen började för landets federala tjänstemän.
Huvudperson i det spännande dramat var Kentuckysenatorn Rand Paul, som genom ett maratonanförande mot ökade offentliga utgifter såg till att den deadline för att höja det så kallade skuldtaket som var satt till midnatt mot torsdag passerades. Skuldtaket är den gräns för hur mycket pengar staten får låna upp. Om den överskrids riskerar statskassan att sina.
– Jag är här för att visa på den ömma punkten. Jag vill att det ska kännas obehagligt, att folk ska tvingas stå till svars hemma (i sina delstater), sade republikanen Paul från talarstolen, enligt The New York Times.
– Om du är emot (Barack) Obamas underskott, men är för Republikanernas underskott, är inte det själva definitionen av hyckleri?
Således inleddes stängningen av statsapparaten vid midnatt, det vill säga klockan 06 svensk tid. Men bara några timmar senare godkände senaten en budgetöverenskommelse som innefattar fortsatt upplåning, det vill säga finansiering av Washington DC:s kostnader, i sex veckor till.
Och ytterligare några timmar senare godkändes skrivningen i representanthuset för att kort därpå undertecknas av presidenten. Den korta nedstängningen lär knappast märkas, men flera politiker anser att den är pinsam.
– Det republikanska ledarskapet i representanthuset och senaten gör budgetprocessen till ett genant spektakel, de går från en kris direkt in i nästa, sade New Yorkdemokraten Nota Lowey före omröstningen enligt Reuters.
Statsapparaten stängdes även den 19–22 januari, då främst eftersom Demokraterna inte ville stödja en höjning av lånetaket om man inte samtidigt fick ett skydd för de cirka 800 000 så kallade "dreamers", papperslösa som kommit till USA som barn. Dessa har kunnat söka tillstånd att vistas och arbeta lagligt i landet genom programmet Daca, som inrättades av Trumps företrädare Barack Obama. Men i höstas rev Trump upp Daca, ett beslut som träder i kraft i början av mars om inte kongressen agerar för att ändra det.
I det nu antagna lagförslaget finns inte heller något skydd för "dreamers", till många demokraters förtret. Men Republikanerna har lovat att Daca ska debatteras separat i kongressen nästa vecka.
Däremot innehåller överenskommelsen cirka 160 miljarder dollar för försvarskostnader och över 80 miljarder dollar till katastrofhjälp för främst orkanhärjade Texas, Florida och Puerto Rico. Infrastruktursatsningar, sjukförsäkring för barn från fattiga familjer samt 3 miljarder dollar för insatser mot den pågående opiatkrisen finns också med.
Budgetuppgörelsen innebär inget slutligt godkännande av president Trumps första statsbudget, som skulle ha trätt i kraft den 1 oktober. Tanken är att den ska behandlas i samband med nästa överenskommelse om skuldtaket om sex veckor, enligt The New York Times.
Fakta

Skuldtaket i USA

USA:s kongress har sedan en lagändring 1917 haft mandat att sätta ett tak för hur stor skuld staten får ha.

Under större delen av 1900-talet har kongressen godkänt höjningar utan stort motstånd. Men i takt med en växande statsskuld har en höjning av skuldtaket blivit en alltmer politiskt laddad fråga. Nu har statsskulden överskridit hisnande 20 600 miljarder dollar, motsvarande uppemot 170 000 miljarder svenska kronor.

Om inte politikerna i kongressen enas om att höja USA:s skuldtak tar pengarna slut hos finansdepartementet. Då kan USA tvingas ställa in betalningar för federala utgifter till bland annat sjukvård, försvar och sociala förmåner. En utebliven höjning kan få katastrofala ekonomiska konsekvenser och leda USA in i en ny era av lågkonjunktur och arbetslöshet.

Källa: USA:s finansdepartement, The Washington Post. US Debt Clock

Läs alla artiklar om: USA:s budget
Gå till toppen