Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Malmö

Ett år av kamp för kvinnofrid – i och utanför rätten

Anmälningarna om sexualbrott slår rekord. Utredningar om relationsvåld kan ta mer än ett halvår i snitt. Tusentals kvinnor vittnar om övergrepp och trakasserier.
I ett av världens mest jämställda länder är kvinnofriden fortfarande en brännande politisk fråga.
Vi har följt advokat Ulrika Rogland och några mammor och tonårsflickor som det senaste året stridit i och utanför rättssystemet.

Tidigare åklagaren Ulrika Rogland inför en förhandling i Malmö tingsrätt. Numera företräder hon framförallt kvinnor och barn som utsatts för vålds- eller sexualbrott. Dessutom har hon många vårdnadsärenden.Bild: Hussein El-alawi

I brottsoffrets tjänst

– Hon mår inte alls bra. Hon mår fortfarande väldigt, väldigt dåligt.
Ulrika Rogland medverkar i TV4 Nyhetsmorgons inslag "Krimkvarten".
Det är 8 mars 2017. Internationella kvinnodagen.
Ett par dagar tidigare har nyheten briserat. Två pojkar som våldtagit en fjortonårig flicka i Lund går efter tio månader kvar i skolan medan brottsoffret undervisas på annan plats.
Efter en omedelbar proteststorm beslutar rektor och skoldirektör att flytta pojkarna.
– Att skolan nu stängt av de här killarna, det är väldigt sent, säger Ulrika Rogland, som är flickans målsägandebiträde.
Frustration anas i rösten hos den annars så sakliga och samlade juristen.
– Man har heller inte kontaktat henne och sagt att hon är välkommen tillbaka. Och man har inte kommit med någon ursäkt för att man har dröjt så här länge.
Dagen efter lämnar Lundarektorn sin tjänst. Kommunledningen ber om ursäkt i ett pressmeddelande.
Några veckor senare bläddrar Ulrika Rogland bland hängmapparna märkta med färgglada post it-lappar på sitt arbetsrum. Advokatbyrån där hon är anställd som biträdande jurist ligger längst upp under takåsarna i en äldre fastighet på Kalendegatan i Malmö.
– Jag har 25-30 fall just nu där jag är målsägandebiträde. Ungefär hälften handlar om våld i nära relationer eller sexualbrott. Sju av dem gäller ett stort groomingmål i Stockholm. En del av klienterna är bara barn. Det yngsta är sex år.
Elever från flera skolor i Lund samlades på Stortorget den 8 mars 2017 för en tyst demonstration mot en Lundaskolas agerande efter att en elev våldtagits.Bild: Ingemar D Kristiansen
När den erfarna åklagaren Ulrika Rogland slutade 2014 väckte det stor uppmärksamhet. Hon hoppade av i protest mot att polisen hade för lite resurser till att utreda vålds- och sexualbrott mot kvinnor och barn. Utredningar lades på hög och färre anmälningar ledde till åtal.
– Det har inte blivit bättre. Snarare sämre. Då hann polisen inte med våld i nära relationer, nu hinner de inte med sexualbrotten heller. Det gör att man inte säkrar bevisning och allt handlar om tid. Våldtäktsmännen går fria. Så här illa vet jag inte om det någonsin varit under hela mitt yrkesliv.
Fakta

Så lång tid tar utredningarna

Malmö åklagarkammare hade förra året betydligt längre genomströmningstider än landet som helhet och övriga Skåne för sexualbrott mot kvinnor och relationsvåld. För vissa brottstyper tog utredningarna sextio procent längre tid än rikssnittet.

De senaste fyra åren har de åklagarledda utredningarna om vålds- och sexualbrott mot kvinnor i Malmö också dragit ut mer på tiden än åren närmast före. En extrem topp nåddes 2015 i fall som gällde bland annat sexuellt tvång och utnyttjande, samt grov kvinnofridskränkning. När ett beslut fattades om till exempel åtal eller nedläggning hade det i snitt gått mer än ett år sedan anmälan.

Omorganisation, personalbyten och underbemanning inom polisen, samt övrig grov våldsbrottslighet i Malmö. Det är, enligt åklagarkammaren, några förklaringar till att utredningar dragit ut på tiden.

”Yoga gör att man blir väldigt närvarande. Det är fokus på andning och man tränar hårt både fysiskt och mentalt parallellt”, säger Ulrika Rogland.Bild: Hussein El-alawi

Att känna smärtan

Den 27 april skriver Ulrika Rogland på Twitter:
”Läser förhör inför rättegång. Som åklagare 'gömde' jag mig bakom objektivitet. Nu som målsägandebiträde känner jag nästan smärtan.”
Om en vecka ska hon företräda en kvinna som upprepade gånger blivit misshandlad av sin exsambo.
– Det har tagit tid för mig att byta roll, säger Ulrika Rogland. Som åklagare är man hela tiden upptagen med att bygga åtalet, se om det håller och titta efter stödbevisning. När man sätter sig in i ett fall som målsägandebiträde blir allt tydligare. Det kommer nära när man har träffat någon flera gånger och sedan ser henne på bilder, helt blåslagen.
För att orka värnar hon sin tid mer än förr.
– Jag sätter gränser. Försöker att inte jobba så långa dagar. Jag är med familjen, tränar yoga, crossfit och fitnessboxning, läser böcker och tittar på tv-serier.
I dagarna har hon gjort politisk debut för Liberalerna genom en debattartikel. Men hon tonar ner det politiska engagemanget. Siktet just nu är inställt på att bli advokat och starta eget.
– En vän har legat på och tyckt att jag ska gå med. Jag vill gärna vara med och påverka, men det har inte funnits utrymme tidigare. Vi får väl se hur engagerad jag kan bli. Helst satsar jag på valet 2022.
En samtyckeslag gör inte så stor skillnad. Förhoppningsvis vill partiet gå i min riktning. Jag säljer inte ut mig.
Även om hennes åsikter ligger närmast Liberalerna håller hon inte med om allt partiet driver när det gäller brott och straff. Som hur man ska komma åt sexualbrotten.
– Svårigheten är att bevisa att ett brott har begåtts. En samtyckeslag gör inte så stor skillnad och det är farligt att öppna upp för oaktsamhetsvåldtäkter, där det inte krävs uppsåt för att bli dömd. Förhoppningsvis vill partiet gå i min riktning. Jag säljer inte ut mig.
Förutom att företräda sina klienter deltar Ulrika Rogland ofta i debatten för att påverka lagstiftningen och öka kunskapen om brott som drabbar framförallt kvinnor och barn.Bild: Hussein El-alawi
Viktigast för att få fler fällda är att förändra synen på sex, menar Ulrika Rogland.
– Vi måste prata om vad en våldtäkt är. Alla vet inte det. Våld behöver inte förekomma. Det finns fortfarande mycket skam och skuld kring sex. Kvinnor tror att de har gjort något fel. Den automatiska reaktionen blir att inte berätta.
Stödet till brottsoffret genom rättsprocessen är avgörande, säger hon.
– Målsägandebiträdet måste vara med redan vid första förhöret. Kvinnans berättelse är helt avgörande, men ofta är hon chockad och det är inte säkert att hon berättar det mest skamfyllda första gången. Det kan användas mot henne senare.
Fakta

Våld mot kvinnor

29 flickor och kvinnor mördades, dräptes eller misshandlades till döds i Sverige 2016. Totalt föll 106 personer offer för dödligt våld samma år.

Anmälningarna om dödligt våld till polisen är betydligt fler, men en del gäller brott som begåtts utomlands. Många fall konstateras också senare handla om självmord, olyckor och så vidare.

187 försök till mord eller dråp på flickor och kvinnor anmäldes 2017 till polisen enligt den preliminära statistiken.

9 900 fall av misshandel mot vuxna kvinnor, där gärningsmannen hade en nära relation till offret, anmäldes förra året.

1 900 brott rubricerades i fjor som grov kvinnofridskränkning.

2,3 procent av kvinnorna i åldern 16-84 år uppgav i Nationella trygghetsundersökningen 2017 att de utsatts för misshandel under föregående år. Våldsutsattheten har länge legat på ungefär samma nivå.

Källa: Brottsförebyggande rådet (preliminär statistik över anmälningar för 2017).

Ett destruktivt förhållande

Majsolens skarpa strålar letar sig in genom fönstren på Malmö tingsrätt. I korridoren utanför rättegångssalarna skojar en vittnesstödjare med en polis.
Ulrika Roglands klient Leilah, 27 år, är däremot sammanbiten när hon tar plats i en av salarna. Hon är klädd helt i svart, det slingade håret är välkammat.
Exsambon mitt emot bär gröna häkteskläder och plastsandaler. Han har suttit inne flera gånger, dömd bland annat för våldtäkt. Nu är han åtalad för att ha slagit och hotat Leilah under flera års tid.
Åklagaren rabblar snabbt upp brotten han misstänks för. Grov misshandel. Misshandel. Grovt olaga hot. Olaga hot.
Rak i ryggen följer Leilah uppmärksamt med när åklagaren går igenom bevisningen. Förhör, fotografier, sms-konversationer och lägenhetsskisser. Men hon undviker att titta på den tidigare pojkvännen. När hon ska berätta sin version av vad som hänt förs han ut och får lyssna från ett annat rum.
– Vårt förhållande var destruktivt från början. Han var kontrollerande. Jag kunde inte gå någonstans utan att han dök upp och han kunde ringa, facetajma och sms:a mig hela dagen.
Efter ett stort groomingmål i Stockholm är Ulrika Rogland tillbaka i Malmö för att stötta en misshandlad småbarnsmamma i tingsrätten.Bild: Hussein El-alawi
Hon berättar om den grövsta misshandeln. Hur han smällde till henne i ansiktet, drog henne i håret, släpade in henne i badrummet, knuffade henne mot badkaret, sparkade henne och skrek att han skulle döda henne.
Misshandeln fortsatte i hallen och sovrummet.
– Jag fick ont i käken och det kom blod överallt. Jag skrek: ”Snälla, snälla, jag kommer att dö!”
Senare på akuten konstateras att käken är knäckt och att en tand lossnat. Hon har blåmärken på magen, ryggen, armen, halsen och i ansiktet. Halsen är svullen och hon har svårt att andas. Knäna har skrapmärken och hår har lossnat.
Till polisen säger hon att ett ungdomsgäng gett sig på henne på stan. I en månad är hon sängliggande och kan bara dricka.
Jag fick nog. Tanken på att leva så här och att vår son ska se allting... Jag klarade det inte.
Men exsambon blir våldsam fler gånger.
– Varför tog du steget och anmälde honom? frågar åklagaren.
– Jag fick nog. Tanken på att leva så här och att vår son ska se allting... Jag klarade det inte.
Nu bor hon och den treårige sonen hos en kvinnojour.
Mannen hon fruktar säger att hon hittar på. För att få ensam vårdnad.
Men tingsrätten tycker att Leilah ger ett mycket trovärdigt intryck och dömer honom till fyra månaders fängelse. Bara de senaste, mindre allvarliga brotten, anses styrkta.
Hennes tidigare tystnad ses som besvärande.
När ett brott är personuppklarat har en misstänkt gärningsman bundits till det genom åtal, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse.
Fakta

Färre brott klaras upp

Krisen inom polisen märktes och debatterades under hela 2017. Under första halvåret fortsatte andelen personuppklarade brott sjunka bland annat när det gällde sexualbrott och grov kvinnofridskränkning. Det är det senaste decenniets bottennoteringar.

Kopplas till växeln?

På eftermiddagen den 26 juli ringer Ulrika Rogland 112.
Leilahs exsambo har blivit villkorligt frigiven ett par veckor tidigare. Hon har inget fått veta. Trots kontaktförbud börjar han skicka mejl och chattmeddelanden. Allt polisanmäls.
Dessutom jagar han Ulrika Rogland på telefon och skriver hotfulla sms. Hon upplever att mannen vill få reda på var hennes klient finns. En vårdnadstvist pågår.
Under ett videosamtal med sonen försöker han få denne att gå ut på det skyddade boendets balkong.
Den här dagen har beslutet från tingsrätten kommit. Leilah får ensam vårdnad. Utan umgänge för pappan.
Ulrika Rogland är ledig och därför oförberedd när hon blir uppringd från ett dolt nummer. Hon känner genast igen mannens röst. Han är ”vansinnig”, säger att ”det är krig” och att hon ”inte ska gå till kontoret”.
Men ni måste ju hantera detta när tillfället är där. Att sitta i kö är jag inte intresserad av.
Av erfarenhet vet hon hur farlig situationen är. Hon blir orolig för såväl sin klients som sin egen säkerhet. Dessutom har hon alla sina barn på besök.
När larmoperatören svarar förklarar Ulrika Rogland att mannen måste frihetsberövas omedelbart. Då erbjuds hon att bli kopplad till polisens växel för att göra en anmälan.
”Ska du sätta mig på kö i växeln nu?”
”Ja.”
”Men ni måste ju hantera detta när tillfället är där. Att sitta i kö är jag inte intresserad av.”
”Ja men alltså, vi kan ju inte bara åka ut och hämta honom. Han är inte efterlyst.”
Larmoperatören är irriterad, men Ulrika Rogland är påstridig.
Till slut får hon löfte om att ett inre befäl ska ringa upp henne.
Efter telefonförhör hämtar polisen in Leilahs exsambo, men han släpps igen samma dag.
Ulrika Rogland begär överprövning av beslutet direkt och får rätt. Men nu är mannen försvunnen och blir efterlyst.
Under Malmöfestivalen 2017 anmäls 29 fall av sexuella ofredanden.Bild: Patrick Persson

Festivalsommar

Bråvalla. Härnösand. Sweden Rock. Malmöfestivalen.
Festivalsommaren präglas av ständiga rapporter om våldtäkter, våldtäktsförsök och sexuella ofredanden.
I Malmö anmäls 29 fall av sexuella ofredanden under festivaldagarna i augusti. Det är fler än året innan då arton polisanmälningar gjordes.
De flesta av fallen från 2016 ledde ingenstans, men i början av september har ett av dem nått domstol. Efter mer än ett år.
– Om de ska ta upp en sådan här sak tycker jag de ska göra det så fort de kan. Det är ett helt år sedan nu och svårt att minnas alla detaljer. Och det är jobbigt att höra allting igen så här långt efteråt.
Det säger Fanny utanför rättssalen efter en snabb förhandling. Trots sensommarvärmen är hon klädd i en höghalsad ylletröja och jeansjacka. Liksom de två andra tonårsflickorna som är målsägare har hon sin familj med sig.
Det här är jättevanligt på konserter, men i dag vågar många yngre tjejer säga ifrån.
Inför rätten har kompisarna redogjort för hur den åtalade 21-åringen tafsat och tryckt sig mot dem i publikhavet framför scenen på Stortorget under konserten med popduon Rebecca & Fiona. Flickorna var fjorton och femton när det skedde.
Mannen säger att han druckit alkohol för första gången i sitt liv och inte minns något.
– Jag hade nog inte anmält det här själv om inte mina kompisar också gjort det, säger Fanny. Då hade jag tänkt att polisen nog ändå inte gör något åt det.
Hennes några år äldre storasyster säger att hon är modig.
– Det här är jättevanligt på konserter, men i dag vågar många yngre tjejer säga ifrån.
Mannen döms till dagsböter och skadestånd.
”Först tog han mig på rumpan. Då försökte jag gå bort från honom. Till slut kunde jag inte gå fram längre. Då tog han mig på höfterna och sedan på insidan av låren.” Fanny berättar för rätten hur hon ofredades sexuellt av en man under en konsert på Malmöfestivalen.Bild: Hussein El-alawi

En mammas tårar

– Hade hon druckit? Ville hon verkligen inte? Sådant har hon eller vi fått höra.
Eva sitter vid matsalsbordet i den rymliga tegelvillan på en ort i nordvästra Skåne. Det är slutet av september. Ett halvår har gått sedan den femtonåriga dottern berättade att hon blivit våldtagen.
Övergreppet skedde i en lägenhet där dottern befann sig en kväll tillsammans med några andra ungdomar. Hon drack starksprit och blev helt omtöcknad. Då förgrep sig en ett år äldre kille på henne.
Föräldrarna förmådde henne att anmäla.
– Hon ville först inte, men för oss handlade det om vad som är rätt och fel. Annars skulle vi ha sagt att det är okej att våldta någon, att det är tråkigt men något man får räkna med.
Polisen. Barnmorskan på gynakuten. Advokaten. Brottsofferjouren. Psykologen. Alla agerade snabbt och proffsigt, tycker Eva.
– Men sedan blev det tyst. Jag ringde utredaren nästan dagligen och undrade varför de inte tog in killen till förhör. Han svarade bara: ”Vi har fler fall än detta!”
Efter fyra veckor fick de beskedet att förundersökningen lagts ner. I ett brev med posten.
”Det saknas numera anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats”, står det i beslutet.
– Vi var säkra på att det skulle bli rättegång. Alla sade att vår dotter gav ett sanningsenligt intryck. Hon hade blåmärken på kroppen, det fanns sms sparade och vittnen. Jag jagade åklagaren för att få en förklaring, men kunde inte nå henne. Och ingen ringde upp mig.
Nu förstår jag att många inte vågar anmäla, att de tänker att det inte är lönt. Man utsätter sig för att bli bedömd och ifrågasatt.
Polisen var förvånad och rådde familjen att överklaga. Men dottern ville inte. Eva fick återigen fundera över vad som är rätt och fel. Nu kom hon till en annan slutsats.
– Hon kände att hon inte skulle orka med skolan om allt drogs igång igen. Jag ville inte att han skulle göra hennes liv värre än det redan var.
Eva visar dotterns rum där en stor nalle tronar ovanpå en hög av täcken och kuddar i den obäddade tonårssängen. Kjolen på en balklänning skymtar fram ur garderoben. Kompisarna ler från inramade fotografier på väggen.
– Jag tänker ofta på det som skedde och gråter för mig själv. Särskilt när jag tänker på konsekvenserna för henne.
Dottern undviker platser där hon riskerar att stöta ihop med förövaren. Hon vågar inte göra samma saker som vännerna. Shoppa. Hänga i en park. Och hon är inte lika glad och öppen som förr.
– Nu förstår jag att många inte vågar anmäla, att de tänker att det inte är lönt. Man utsätter sig för att bli bedömd och ifrågasatt. I sociala medier har min dotter fått höra från anonyma personer att hon är ”en jävla hora” och ”får skylla sig själv”.
Eva har följt diskussionerna om att skärpa sexualbrottslagstiftningen.
– Jag har vänt och vridit på det, men om min son blev anklagad för våldtäkt så hade jag förstås inte velat att han skulle dömas om det inte stod utom allt rimligt tvivel att han var skyldig.
Hon är tveksam till effekterna av ett krav på samtycke.
– I vårt fall tror jag inte att det hade förändrat något.
Ulrika Rogland anländer till Malmö tingsrätt 11 oktober. Hon ska företräda en kvinna som utsattes för misshandel av sin exmake 2015. Brottet begicks utomhus inför flera vittnen, ändå har förundersökningen dragit ut på tiden.Bild: Hussein El-alawi
Fakta

Ökning av polisanmälningar

Anmälningarna om sexualbrott slog rekord i Sverige 2017, enligt preliminär statistik. I absoluta tal, men också räknat per 100 000 invånare.

Mest har anmälningarna om sexuellt ofredande ökat över tid. När det gäller våldtäkter är det framförallt anmälningar om fullbordade våldtäkter inomhus mot vuxna kvinnor som blivit fler. Även tonårspojkar och vuxna män anmäler fler våldtäkter. I övrigt har anmälningarna gått upp och ner.

Trots utvecklingen ökar inte de fällande domarna. Tvärtom. 2016 fattades 171 lagföringsbeslut (fällande dom i tingsrätten, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse) i våldtäktsmål, vilket är färre än för tio år sedan.

Men mörkertalet för sexualbrott är stort. Endast var tionde person som blivit utsatt vänder sig till polisen, enligt Nationella trygghetsundersökningen.

hur många utsätts egentligen? I fjorårets trygghetsmätning gjordes en ny webb- och postenkät. Där uppgav 8 procent av kvinnorna i åldern 16-84 år att de utsatts för sexualbrott under 2016. Bland de yngsta svarade mer än var fjärde att någon förgripit sig på dem.

Totalt handlar det om hundratusentals brottshändelser. Allt från sexuellt kränkande chattmeddelanden till gruppvåldtäkter.

Även den självrapporterade utsattheten har ökat de senaste fem åren och når nu toppnoteringar.

Vad ligger bakom de dystra rekorden? Svaret är: Ingen vet. En förklaring till att fler våldtäkter anmäls är att brottsrubriceringen numera omfattar fler gärningar, men i övrigt famlar experterna.

Ökningen tros till viss del bero på att människor både anmäler och berättar mer. När sexualbrotten debatteras ökar medvetenheten om vad som är olagligt.

Men det kan också hända att fler brott begås. Ett ökat mansöverskott till följd av flyktinginvandringen, kvinnosynen i vissa grupper och nätporren har lyfts fram som tänkbara orsaker från vissa håll. Ungas ökade exponering på internet är en annan möjlig förklaring.

Källa: Brottsförebyggande rådet.

Med vilken rätt?

Sveriges feministiska regering har bråda dagar. De senaste två veckorna har sexuella övergrepp och trakasserier avslöjats i bransch efter bransch. Tusentals kvinnor har samlat sig till upprop för att bryta tystnaden och kräva förändring.
Ministrar kallar till krismöten med ansvariga arbetsgivare. Den här dagen, 23 november, träffar jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) och justitieminister Morgan Johansson (S) generaldirektörerna för Polisen, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket.
Ulrika Rogland har haft en hektisk vecka. Hon har själv varit målsägare i en rättegång efter hot. Dagen efter ska hennes advokatkontor, där hon arbetar tillsammans med bland annat biträdande juristen August Gustafsson, invigas.Bild: Hussein El-alawi
Vittnesmålen i uppropet #medvilkenrätt har skakat om dem. Så här skriver en kvinnlig jurist:
"När jag satt ting kallade en numera pensionerad domare in mig på sitt rum dagen innan jag skulle sitta på ett våldtäktsmål med honom. Han visade mig bilder på de tre tilltalade i målet och frågade mig vem av dem jag helst ville bli våldtagen av."
Efter mötet säger ministrarna att förtroendet för rättsstaten riskeras om inte sexualbrott mot kvinnor tas på allvar. Det inskärps att dessa nu måste prioriteras.
– Frågan är redan jätteprioriterad, suckar Ulrika Rogland, som nu har uppnått sitt mål att bli advokat och öppnat byrå ett par kvarter från Malmö tingsrätt.
– Det här är ingen nyhet, men ingen har gjort något åt det. Nu kan man inte bara komma med floskler och lova saker inför valet. Det måste göras något konkret nu.
Hon är positiv till rörelsen #metoo.
– Det är en revolution. Äntligen vågar kvinnor prata om detta. Men jag tycker inte om att det blir en offentlig skampåle. Vi måste respektera att vi har ett rättssamhälle.
Hierarkier och stenhård konkurrens hela vägen från juristutbildning till domstolar och stora affärsbyråer är en orsak till missförhållandena i den egna kåren, menar Ulrika Rogland.
– Alla är rädda om sina karriärer och vågar därför inte säga ifrån. Jurister är inte högre stående än andra.
Själv har hon aldrig utsatts för övergrepp eller trakasserier i arbetet. Däremot har hon haft svårt både som domare och åklagare att kombinera jobbet med föräldraskap.
”Som domare kunde jag inte jobba deltid. I rätten togs det ingen hänsyn till att jag behövde hämta barn på dagis. Jag fick strida jättehårt som åklagare för att kunna jobba hemma. Var barnen sjuka blev cheferna sura”, säger Ulrika Rogland.Bild: Hussein El-alawi
Även Ulrika Rogland är inne i en hektisk period. Tillsammans med sina två biträdande jurister förbereder hon invigningen av det nya advokatkontoret. Och hon har engagerat sig i Team Rynkeby för att cykla ihop pengar till Barncancerfonden.
Det drar även ihop sig till Liberalernas nomineringsmöte där listorna inför valet ska fastställas. I provvalet kandiderade hon till riksdagen och kommunfullmäktige. Nu är hon föreslagen på nionde respektive åttonde plats.
Dagen före har hon själv varit målsägare i rätten. Där mötte hon Leilahs exsambo som hotade henne i somras. Efter att ha varit efterlyst i tre månader greps och häktades han i oktober.
Han döms till fem månaders fängelse för olaga hot och olaga förföljelse.
Händelserna har inneburit en stor anspänning. Hon ser paralleller med mordet på Lugnet i Malmö 2012 då en kvinna stacks ner med bajonett av sin våldsdömde exman inför parets två barn.
Trots att fängelse väntade och en vårdnadstvist pågick släpptes han ur häkte och tog reda på var kvinnans skyddade boende fanns.
- Jag bär med mig det i allt jag gör, för jag vet hur det kan gå.
Vice statsminister Isabella Lövin (MP), statsminister Stefan Löfven (S) och justitieminister Morgan Johansson (S) presenterade förslaget till ny sexualbrottslag en vecka före jul.Bild: Kicki Nilsson/TT

Nya sexualbrott

– Det är ett nytt kapitel i svensk jämställdhetshistoria.
Vice statsminister Isabella Lövin (MP) är mycket nöjd när hon 17 december tillsammans med statsminister Stefan Löfven (S) och justitieminister Morgan Johansson (S) presenterar ett förslag till ny sexualbrottslag.
Nu ska det tydligt framgå att det alltid är straffbart att ha sex med någon som inte deltar frivilligt. Två nya brott införs: oaktsam våldtäkt och oaktsamt sexuellt övergrepp. Det krävs inte längre uppsåt för att bli dömd. Den som inte försäkrat sig om att den andre verkligen vill ha sex kan få fängelse i högst fyra år.
Minimistraffen för grov våldtäkt höjs och brottsoffer ska omedelbart få stöd av ett målsägandebiträde.
Regeringen ser lagen som ”ett verktyg för att förändra attityder och värderingar i vårt samhälle”.
Regeringen hinner knappt lägga fram sitt förslag till ny sexualbrottslag innan röster åter höjs för hårdare tag mot våldtäkter. Fittjadomen rör upp känslor hos många. I bland annat Malmö hålls en demonstration.Bild: Patrick Persson
Två dagar senare frias fem män som stått åtalade för att ha våldtagit en kvinna i ett trapphus i Fittja. Samma dag hålls en demonstration i Malmö i protest mot domen.
Upprördheten är också stor över att tre grova våldtäkter utomhus med fler än en misstänkt gärningsman anmälts i staden senaste månaden.
"Löfven ta ditt ansvar” står det på ett av plakaten.
– Om inte bilden av Sverige som världens mest jämställda land har rämnat förut, så gjorde den det i dag, säger en av talarna.
Debatten om sexualförbrytares etniska bakgrund blossar åter upp. Både Sverigedemokraterna och Moderaterna kräver en kartläggning.
Drygt en månad senare säger lagrådet nej till regeringens förslag. Motivering är att det inte i förväg går att säga vilka handlingar som är straffbara. Lagen behövs heller inte, menar juristerna. Det regeringen vill komma åt är redan förbjudet.
Natten till den 16 december 2017 anmäler en sjuttonårig flicka att hon utsatts för en grov våldtäkt på en lekplats i Malmöstadsdelen Sofielund.Bild: Johan Nilsson/TT

Råd till en rikspolischef

Segevång. Södervärn. Sofielund. Högaholm. Och så första helgen i februari: Lindängen.
På bara tre månader har fem kvinnor anmält att de våldtagits av två eller flera män i Malmö.
Ulrika Rogland engageras som målsägandebiträde och får fullt upp. Senare ska det visa sig att kvinnan som sagt att hon utsatts för övergrepp på Högaholm ett par dagar före nyår ljugit för polisen. Förundersökningen läggs ner.
I medierna understryker Ulrika Rogland, som nu blir kvinnans försvarsadvokat, att helt påhittade anklagelser är ytterst ovanliga.
Malmöpolisen säger sig arbeta ”med full kraft” för att lösa de uppmärksammade fallen. En tredjedel av de runt trettio utredarna vid sektionen för brott i nära relation har dessa på sitt bord.
För att lösa de här brotten behövs utredare med rätt kompetens, som får en lön som gör att de stannar och som inte hela tiden lånas ut för annat.
Ulrika Rogland konstaterar att polisen snabbt har dragit ihop de resurser som krävs och gör ett mycket bra jobb. Till skillnad från i Fittjafallet, där polisen kritiserades hårt för brister i utredningen.
– Det kvinnan utsattes för var förfärligt, men polisen klantade till det. Det borde folk protestera mot, säger Ulrika Rogland på sitt kontor några dagar efter att Anders Thornberg den 1 februari utsetts till ny rikspolischef.
Han har en nyckelroll för att fler sexualförbrytare och kvinnomisshandlare ska hamna bakom lås och bom, anser hon.
– Det behövs fler poliser, men de måste användas på rätt sätt. I dag brinner det överallt och man släcker där det är mest akut. Den stora utmaningen är att skapa en stabil och effektiv struktur. För att lösa de här brotten behövs utredare med rätt kompetens, som får en lön som gör att de stannar och som inte hela tiden lånas ut för annat.
Ulrika Rogland har haft som mål att bli advokat och starta eget sedan hon började plugga juridik i Lund. När hon bildade familj tyckte hon inte det var möjligt, men nu är tre av fyra barn utflugna.Bild: Hussein El-alawi
Nya paragrafer om sexualbrott ser Ulrika Rogland inget behov av.
– Det är redan i dag förbjudet att ha sex med någon mot dennes vilja.
Om riksdagen, trots lagrådets kritik, klubbar igenom lagförslaget befarar hon att många blir besvikna.
– Risken är att det inte alls blir fler fällande domar för våldtäkt, men att många fall halkar ner till oaktsamhetsbrott med lägre straff. Juridik handlar alltid om bedömningar.
När de våldsamma männen kommer ut får kvinnorna leva som i fängelse.
Så tar hon upp mobilen.
– Nu ska vi se, hovrättens dom verkar ha kommit i dag.
Ulrika Rogland skrollar på skärmen, hittar vad hon söker och läser. Leilahs exsambo får sänkt straff efter att ha överklagat. Han är redan släppt.
Leilah bor fortfarande på skyddad adress.
– Hon får vara mer vaksam nu. När de våldsamma männen kommer ut får kvinnorna leva som i fängelse.
• Leilah, Eva och Fanny heter egentligen något annat.
LÄS MER:
Läs också Nästan bäst i världen – men striden om jämställdhet är inte över
Läs också Metoo-grupper lämnar krav till regeringen
Läs också Fyra pojkar anhållna – misstänks för grov våldtäkt
Läs också Papporna måste ta klivet fram när föräldraledigheten blivit en kvinnofälla
Läs också Att vara hijabi i Sverige är att ständigt få frågan ”Varifrån kommer du?”
Läs också Bara den som brinner kan bli utbränd
Läs också Barnmorskan: ”Hade män fött barn hade kvinnovården sett annorlunda ut.”
Gå till toppen