Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Nästan bäst i världen – men striden om jämställdhet är inte över

Sverige tillhör den globala eliten i jämställdhet. Så vad finns kvar att göra?
En hel del. Kvinnor utsätts för sexualbrott, får låga pensioner och blir sjuka av stress.
Följ med till landet där det är nästan bäst i världen att vara kvinna. Vi har följt debatten under ett år.

Läs mer: One year in Sweden: On the gender equality frontline
8 mars
Tusentals personer trotsar det snöblandade regnet i Malmö och demonstrerar på internationella kvinnodagen 2017.
Rosa pussy hats glimtar till på några av demonstranternas huvuden. Flera plakat är adresserade direkt till Donald Trump – som det med texten ”My neck, my back, my pussy will grab back!”Bild: Peter Frennesson
Utanför akutmottagningen på Sus i Malmö stannar demonstrationståget en stund, för att rikta uppmärksamhet mot orättvisorna kring löner och villkor i kvinnodominerade yrken inom vården. Demonstranterna formar sina händer till hjärtan och applåderar mot akutmottagningen.
Barnmorskan Anneli Hagen Andersson går i tåget. Varje år denna dag tar hon ledigt.
– Jag demonstrerar alltid den 8 mars. Jag gör det för att det är en viktig dag och för att det inte alltid har varit självklart med de rättigheter som vi kvinnor har idag.
22 mars
I Sverige får föräldrarna 480 dagars betald ledighet per barn. I genomsnitt tar svenska pappor ut nästan 28 procent av föräldradagarna, och andelen ökar för varje år.
För byggnadsarbetaren Martin Bergheim var det självklart att vara pappaledig med dottern Alva. Hittills har han varit hemma ett par månader. "Jag trodde att det skulle vara fantastiskt. Men det var lite bättre."Bild: Peter Frennesson
Alva somnar nästan i vagnen. För att hålla henne vaken sätter Martin Bergheim sin dotter i en bärsele på magen. Längst fram fäster han en skallra.
De ska besöka ett akvarium. Men Alva är mest fokuserad på att komma ner och gå.
– De senaste veckorna har hon blivit väldigt mobil, säger Martin Bergheim och knyter Alvas röda skor, hennes första.
Han är byggnadsträarbetare. Hans fackförbund driver en kampanj mot machokulturen i den starkt mansdominerade byggbranschen, där få tar föräldraledigt. Men för Martin Bergheim var det inga problem.
– Chefen frågade hur länge, sen var det inte mer med det. Men en kompis som är rörmokare, på hans arbetsplats var det väldigt rabalder.
Jag trodde att det skulle vara fantastiskt. Men det var lite bättre.
De flesta partier i Sverige vill att pappor ska vara hemma mer med sina barn. Därför kan alla föräldradagar inte tas ut av samma förälder. Tre månader är reserverade för den andra föräldern, oftast pappan. Reserverade dagar är det enda politiska styrmedel som har fungerat för att få fler pappor att vara hemma. Var fjärde pappa tar inte ut några föräldradagar alls, men allt fler föräldrapar delar lika.
Martin Bergheim och frun Linn var överens om att dela föräldraledigheten lika. Hittills har han varit hemma ett par månader.
– Jag trodde att det skulle vara fantastiskt. Men det var lite bättre.
Läs mer: "Föräldraledigheten har blivit en kvinnofälla"
12 april
Sedan 1975 har svenska kvinnor rätt att själva fatta beslut om abort till och med den artonde graviditetsveckan. Det folkliga stödet för fri abort är massivt.
Ellinor Grimmark vägrar utföra aborter. Därför nekades anställning som barnmorska. Hon gick till Arbetsdomstolen men förlorade. Hennes juridiska ombud heter Ruth Nordström.Bild: Jonas Ekströmer/TT
Barnmorskan Ellinor Grimmark står på innergården till Arbetsdomstolens byggnad och svarar på journalisternas frågor. Domen har just meddelats: det var inte diskriminering när hon 2014 nekades jobb på kvinnokliniken vid Värnamo sjukhus.
Som barnmorska måste man vara beredd att utföra aborter. En person som är uttalad abortmotståndare kan inte arbeta på en svensk kvinnoklinik. Det hjälper inte om man – som Grimmark själv menar – har fått en kallelse från Gud att ta upp yrket.
Under rättegången har hon försökt hålla orken och optimismen uppe. Som hon ser det står hon för sanningen.
Jag är diskriminerad för mina åsikters skull. Jag kan inte avsluta liv. Jag klarar inte det.
Men Arbetsdomstolen har en annan uppfattning.
– Jag trodde på svenskt rättsväsende. Men det gör jag inte längre.
Men striden är inte över. Med Europadomstolens hjälp – och stöd från bland annat amerikanska högerkristna organisationer och gräsrotsfinansiering – vill Ellinor Grimmark slå in en kil i Sveriges regelverk kring rätten till fri abort.
– Jag är diskriminerad för mina åsikters skull. Jag kan inte avsluta liv. Jag klarar inte det.
28 april
Anmälningarna av sexualbrott slår rekord under 2017. Mest har anmälningarna om sexuellt ofredande ökat över tid. När det gäller våldtäkt är det framförallt anmälningar om övergrepp inomhus mot vuxna kvinnor som blivit fler.
"Yoga gör att man blir väldigt närvarande", säger biträdande juristen Ulrika Rogland. Träningen är ett sätt att orka med den mentala påfrestningen i arbetet med att stötta brottsoffer i rättsprocessen.Bild: Hussein El-alawi
– Det har tagit tid för mig att byta roll.
När den mycket erfarna åklagaren Ulrika Rogland slutade 2014 väckte det stor uppmärksamhet. Nu är hon anställd vid en advokatbyrå i Malmö och företräder framförallt kvinnor och barn som utsatts för vålds- och sexualbrott.
– Som åklagare är man hela tiden upptagen med att bygga åtalet, se om det håller och titta efter stödbevisning. När man sätter sig in i ett fall som målsägandebiträde blir allt tydligare. Det kommer nära när man har träffat någon flera gånger och sedan ser henne på bilder, helt blåslagen.
Våldtäktsmännen går fria. Så här illa vet jag inte om det varit under hela mitt yrkesliv.
Avhoppet var en protest mot att polisen hade för lite resurser till att utreda just dessa brott. Utredningar lades på hög och färre anmälningar ledde till åtal.
– Det har inte blivit bättre. Snarare sämre. Då hann polisen inte med våld i nära relationer, nu hinner de inte med sexualbrotten heller. Det gör att man inte säkrar bevisning och allt handlar om tid. Våldtäktsmännen går fria. Så här illa vet jag inte om det varit under hela mitt yrkesliv.
Under första halvåret 2017 personuppklarades 8 procent av alla handlagda våldtäktsbrott i landet. Det är det senaste decenniets bottennotering, enligt Brottsförebyggande rådet.
I dagarna har Ulrika Rogland gjort politisk debut för Liberalerna genom en debattartikel. Hon har också sagt ja till att kandidera i nästa års val.
– Jag vill gärna vara med och påverka, men det har inte funnits utrymme tidigare. Vi får väl se hur engagerad jag kan bli.
Läs mer: Ett år av kamp för kvinnofrid – i och utanför rätten
5 maj
I Sverige finns i dag inga restriktioner mot att bära slöja. Polis, räddningstjänst och försvarsmakten är tre offentliga organisationer som tvärtom har förenklat livet för slöjbärande anställda genom att köpa in specialdesignade slöjor.
”Låt oss välja vad vi vill göra. Det är våra kroppar! Det finns tjejer som blir tvingade att ta på sig slöjan, absolut. Men av alla slöjbärande kvinnor jag känner kommer jag inte på en enda som har blivit tvingad”, säger Baraa Ahmed Abd-aljawadBild: Britt-Mari Olsson
Fotoutställningen ”Den beslöjade kvinnan” har vernissage på kulturhuset Dunkers i Helsingborg. Artonåriga Baraa Ahmed Abd-aljawad har jobbat hårt för att bli klar med allt inför utställningen.
– Jag vill visa människan bakom slöjan. Många tror att vi är extremister, men vi är helt normala människor som väljer att praktisera vår religion i vår vardag.
Hon började bära slöja som barn.
– Jag har blivit kallad påskkärring flera gånger, men har inte blivit utsatt för värre rasistiska attacker än så. Men samtidigt känner man det i atmosfären.
Den dömande blicken.
– Den finns där, det är svårt att beskriva den men jag känner blicken. Beslöjade kvinnor blir ofta attackerade och utsätts för fördomar. Många skyller terrorismen på oss.
Debatten om slöjan sveper fram över Europa. I Frankrike infördes slöjförbud i skolan redan 2004, tillsammans med andra religiösa symboler. 2011 införde landet förbud mot burka och niqab. Flera länder, däribland Nederländarna och Österrike, har följt efter och förbjuder heltäckande huvudduk på vissa offentliga platser. I Danmark föreslog regeringen i februari 2018 ett burkaförbud.
I en uppmärksammad dom från 2017 gav EU-domstolen en arbetsgivare rätt att avskeda en kvinna som bar hijab. Efter det har flera slöjbärande kvinnor nekats jobb vid privata företag i Sverige, med hänvisning till företagets policy. Till exempel anställer inte flygbolaget SAS personer som bär synliga religiösa symboler. Däremot finns ännu inga förbud mot att bära slöja inom det offentliga, trots att Sverigedemokraterna på många håll i landet har lagt motioner för ett sådant förbud.
Jag väljer att inte låta rädslan ta över mitt liv eller min vardag. Jag vill leva ett liv som alla andra.
Själv bär Baraa Ahmed Abd-aljawad sin hijab med stolthet.
– Jag väljer att inte låta rädslan ta över mitt liv eller min vardag. Jag vill leva ett liv som alla andra.
Bara några hundra meter från kulturhuset i Helsingborg ligger stadens rådhus. Där vill en av stadens toppolitiker ha slöjförbud i skolan. ”Svensk grundskola ska inte acceptera uttryck för förtryck”, skriver hon i ett debattinlägg. Men hennes eget parti, Liberalerna, röstar ner förslaget på sitt årsmöte senare under året.
Läs mer: Att vara hijabi i Sverige är att ständigt få frågan ”Varifrån kommer du?”
8 maj
I Sverige har andelen fattiga pensionärer ökat snabbt de senaste åren, från var tionde pensionär 2005 till nästan var femte i dag. Över 70 procent av dem är kvinnor.
Efter ett liv där arbetstiderna har fått anpassa sig till familjens behov, har Birgitta Schöning gått i pension. Som ung skrattade hon åt tanken på att pensionsspara. Nu är hennes råd till barnen: ”Spara för fan, för det är dötråkigt att inte ha några pengar!”Bild: Hussein El-alawi
– Jag tackar Gud för att jag inte röker, för det hade jag inte haft råd med.
Birgitta Schöning skrattar högt, men menar allvar. När hon låg inlagd för en ballongsprängning i hjärtat för fyra år sedan, drömde hon att Gud talade till hennes föräldrar: ”Säg till Birgitta, att om hon tar ett enda bloss till så dör hon i cancer.”
På den drömmen har hon sparat mycket, eftersom hon slutade röka då. Det behövs nu när hon är sjuttio år och nybliven pensionär. Nästan hela pensionen går till fasta utgifter för boende och räkningar.
Bostadsrätten köpte hon som pensionsförsäkring. Nu funderar hon på att sälja. Om räntan går upp blir det ännu dyrare att bo, och hon får inte belåna lägenheten mer.
Jag tänkte inte på dålig pension utan bara på att ungarna inte skulle vara så länge på dagis.
Birgitta Schöning är utbildad fritidspedagog och mamma till tre. Hon har arbetat som inhoppare på snabbköp, på LVU-hem, med kyrkans barntimmar och på fritids. Men arbetet har anpassats till familjen. Hon har jobbat heltid, deltid, som timanställd och periodvis varit hemmafru.
– Jag har vårdat många, både ungar och gubbar. Jag tänkte inte på dålig pension utan bara på att ungarna inte skulle vara så länge på dagis.
Hon delar sin situation med många kvinnor. De har årtionden av yrkesarbete bakom sig, men pensionen blir ändå låg för de har jobbat deltid eller i lågbetalda vård- och omsorgsjobb. Många bor också ensamma och då märks de fasta kostnaderna mer. Det går att dela med sig av sin pension till en partner med lägre inkomst. Men få gör det.
Birgitta Schöning kommer ihåg när hon var 25 år och någon pratade om pensionssparande.
– Jag bara gapflabbade. Det var så långt borta, jag tänkte att man kanske inte lever då. Men nu har jag varnat alla mina barn: ”Spara för fan, för det är dötråkigt att inte ha några pengar!”
Läs mer: Mer än var femte kvinna riskerar fattigdom vid pensionen
14 maj
2016 blev drygt 33 000 svenskar sjuka av stress, mer än dubbelt så många som tio år tidigare. Två av tre drabbade är kvinnor.
Filt i gräset och kaffe under körsbärsträdet. Naturunderstödd rehabilitering utgår från att hjärnan behöver naturen för att vi ska återhämta oss.Bild: Sandra Henningsson
I hagen vid gården Humlamaden Rehab betar ett par ponnyer det första gröngräset. Från skogen hörs intensiv fågelsång. Under det blommande körsbärsträdet har Lis-Lott Andersson dukat fram kaffe. Fjorton kvinnor sitter på utbredda filtar i gräset.
Lis-Lott Andersson är specialistsjuksköterska och certifierad ridterapeut. På Humlamaden bedriver hon det som kallas naturunderstödd rehabilitering, NUR.
Den har visat goda resultat, enligt forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet som i femton år har drivit en rehabiliteringsträdgård som ett ”living lab” för patienter med utmattningssyndrom eller depression. Den stora majoriteten av patienter har varit kvinnor över fyrtio år, oftast tjänstemän i mellanställning. Sjuksköterskor och lärare är de vanligaste yrkesgrupperna.
Att drabbas av utmattning är som att få ett sår på insidan. Det syns inte utanpå, men behöver tid att läka.
Samhället har förändrats i ett rasande tempo, hjärnan behöver naturen för att vi ska återhämta oss, menar Lis-Lott Andersson.
– Att drabbas av utmattning är som att få ett sår på insidan. Det syns inte utanpå, men behöver tid att läka.
De fjorton kvinnorna som lyssnar vet hur det känns. När föredraget är slut ska de bara vara stilla - sitta hos hästarna, ligga i hängmattan.
– Nu är det njutstund, förkunnar värdinnan.
I dag är en psykiatrisk diagnos den vanligaste orsaken till att en person är sjukskriven länge. Mer än hälften av sjukfallen har med stress att göra. Det tar lång tid innan man kan börja arbeta igen. Kvinnor står för nästan hela ökningen av de stressrelaterade sjukskrivningarna på senare år.
Läs mer: Bara den som brinner kan bli utbränd
30 juni
Sverige är ett av världens säkraste länder att föda barn i. Den neonatala dödligheten är bland de lägsta i världen. Men stressen hos de anställda är stor och personal saknas.
”Att stötta en kvinna tycker jag är underbart. Det är korta men intensiva möten, och varje gång det går bra är det bara: ”Wow”. Men så har vi stressen... just de här passen när man känner att en förstföderska ligger och skriker efter min uppmärksamhet, men jag har inte möjlighet att vara där. Det kan ta flera dagar för mig att komma över sådana situationer”, säger Anneli Hagen Andersson.Bild: Patrik Renmark
Klockan är snart tre och arbetsdagen börjar gå mot sitt slut för barnmorskan Anneli Hagen Andersson. På förlossningen var alla platserna fulla denna dag.
– Det var bara tre barnmorskor på tio förlösande kvinnor. Det var mycket komplicerade saker, snitt och sånt.
Hon är ordförande i den lokala föreningen av Barnmorskeförbundet, en sammanslutning för yrkesverksamma barnmorskor. Förbundet driver frågan en barnmorska per födande kvinna.
– Jag tycker att det är ett rimligt krav.
Vi vet att kvinnans rädsla och oro påverkar förlossningsförloppet och utfallet när det gäller bristningar.
Under 2017 ligger förlossningsvården högt på samhällsdebattens agenda. Många barnmorskor runt om i landet beskriver stressen inne på avdelningarna där barnen ska sättas till världen.
– Paren som kommer in märker hur vi springer in och ut. När man pratar med kvinnor som är förlossningsrädda är det nästan alltid det som kommer upp: Att det inte fanns tid, säger Anneli Hagen Andersson och fortsätter:
– Vi vet att kvinnans rädsla och oro påverkar förlossningsförloppet och utfallet när det gäller bristningar.
Även om de allvarliga bristningarna minskar, får tre till fyra procent av alla kvinnor som föder i Sverige en allvarlig bristning (grad 3–4). Det är högre än övriga nordiska länder, och bland det högsta inom OECD.
– Förlossningsskador kan påverka kvinnor resten av livet.
Läs mer: Barnmorskan: ”Hade män fött barn hade kvinnovården sett annorlunda ut.”
16 augusti
Pensionärer är de stora vinnarna i regeringens budget för 2018. Ett av budgetens huvudnummer är sänkt pensionärsskatt. De med låg pension får dessutom höjt bostadstillägg.
En av anledningarna till de många fattigpensionärerna i Sverige, är att så många lever ensamma. Precis som Birgitta Schöning. "Jag har passat upp på så många gubbar i mitt liv, så nu får det vara nog."Bild: Lars Brundin
– Jag är så jävla förbannad, säger Birgitta Schöning där hon kommer ångande in till 60-talstältet på Malmöfestivalen.
– Nu har jag sett att räntan går upp. Jag måste sälja min bostadsrätt. Mina ungar får hjälpa mig att röja. Det är inget att be för. Men vart jag ska ta vägen, det vet jag inte.
På läpparna har hon rött läppstift, i handen solglasögon. Ikväll ska Johnnys Boogie band spela.
– Jag känner killarna, säger hon och tar sig fram till scenen.
Hon är en trogen besökare av Malmöfestivalen.
– Alltid! Varje år. Kräftskivan på fredagen. Bluestältet. Sextiotalstältet. Det är perfekt för Gittan. Gratis och allt!
Jag sitter på en öl hela kvällen, jag behöver inte mer. Dessutom blir jag så kissnödig om jag dricker mer.
Hon älskar att vara ute och röra sig i folkvimlet.
– Jag sitter på en öl hela kvällen, jag behöver inte mer. Dessutom blir jag så kissnödig om jag dricker mer. Så det blir inte så dyrt.
Vid riksdagsvalet 2018 kommer var fjärde väljare att vara 65 år eller äldre. Sveriges tre största äldreorganisationer har för första gången valt att samarbeta för att driva äldrefrågor. Högst på deras gemensamma kravlista står jämställda pensioner. Kvinnors genomsnittspension är 6600 kronor mindre i månaden än männens.
Läs mer: Mer än var femte svensk kvinna riskerar fattigdom vid pensionen
15 november
De svenska arbetsgivarna vill förkorta den svenska föräldraledigheten. Den gör att många kvinnor är borta långa perioder från jobbet. Det hämmar kvinnornas karriär och försvårar planeringen för arbetsgivaren, anser de.
Martin Bergheim och hans fru har inte råd att ta ut alla föräldradagar. Ersättningen är för låg. Han tror att höjd ersättning skulle få fler män att vara föräldralediga.Bild: Peter Frennesson
Solen skiner men vinden biter på det gamla industriområdet där ett bostadskomplex långsamt tar form. I en jättelik byggkran svävar en hel vägg, innan den sänks ner på plats. Nästa år ska 110 lägenheter stå klara. Martin Bergheim bygger skydd inför vintern till alla hål för dörrar och fönster som gapar tomma.
Dottern Alva har börjat förskolan. Martin Bergheim jobbar bara sex timmar per dag.
Min fru jobbar sju timmar per dag, jag lämnar de dagar jag börjar sent och hämtar de dagar jag slutar tidigt.
– Det funkar jättebra. Min fru jobbar sju timmar per dag, jag lämnar de dagar jag börjar sent och hämtar de dagar jag slutar tidigt, säger han.
Snart ska staten föreslå ändringar i föräldraförsäkringen. Martin Bergheim tycker att ersättningen borde höjas så att fler män lockas att vara föräldralediga. Kvinnors lägre löner gör att familjer ofta förlorar mindre pengar på att mamma är hemma.
Den statliga utredningen föreslår höjd ersättning. Men också att den totala föräldraledigheten ska minska, samtidigt som den reserverade tiden för den andra föräldern ska öka. Skälet är jämställdhet: svenska mammor är borta från jobbet för mycket. Det är dåligt för deras löneutveckling och pensioner, och försvårar för arbetsgivarna.
Läs mer: Papporna måste ta klivet fram när föräldraledigheten blivit en kvinnofälla
23 november
Mörkertalet för sexualbrott är stort. I en undersökning svarar 8 procent av Sveriges kvinnor i åldern 16-84 år att de blivit utsatta under föregående år. Bland de yngsta av dem svarar mer än var fjärde att någon förgripit sig på dem. Men bara vart tionde sexualbrott anmäls till polisen.
Ulrika Rogland har en hektisk höst. Hon uppnår sitt mål att bli advokat, öppnar egen byrå, kandiderar i Liberalernas provval och deltar i debatten om #metoo.Bild: Hussein El-alawi
Sveriges feministiska regering har bråda dagar till följd av #metoo.
Nätkampanjen utlöste en lavin av vittnesmål om sexuella trakasserier och övergrepp i sociala medier under oktober. De senaste två veckorna har tusentals kvinnor i bransch efter bransch skrivit under upprop för att bryta tystnaden och kräva förändring.
Ministrar kallar till krismöten med ansvariga arbetsgivare. Den här dagen träffar jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) och justitieminister Morgan Johansson (S) generaldirektörerna för Polisen, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket.
Nu kan man inte bara komma med floskler och lova saker inför valet. Det måste göras något konkret nu.
Vittnesmålen i juristernas upprop #medvilkenrätt har skakat om dem. Efter mötet inskärper ministrarna att sexualbrott mot kvinnor måste prioriteras.
– Frågan är redan jätteprioriterad, suckar Ulrika Rogland, som nu har blivit advokat och förbereder invigningen av sitt nya kontor.
– Det här är ingen nyhet, men ingen har gjort något åt det. Nu kan man inte bara komma med floskler och lova saker inför valet. Det måste göras något konkret nu.
Ingen vet vad som ligger bakom de allt fler anmälningarna om sexualbrott eller den ökade utsatthet kvinnor rapporterar om i undersökningar. Förutom att fler gärningar i dag räknas som våldtäkt famlar experterna. En förklaring tros vara större medvetenhet om vad som är olagligt, minskad tolerans för brotten och att fler vågar berätta.
Men det kan också hända att fler kriminella gärningar begås. Tänkbara orsaker som lyfts fram i debatten är mansöverskottet som blivit en följd av flyktinginvandringen, kvinnosynen i vissa grupper, konsumtionen av porr och ungas ökade exponering på nätet.
Läs mer: Ett år av kamp för kvinnofrid – i och utanför rätten
13 december
Sannolikheten för att insjukna i en depression före sjuttio års ålder är 27 procent för män och 43 procent för kvinnor. Inte för att kvinnor är känsligare. Utan för att kvinnor har arbeten med större risk att bli sjuk.
Lis-Lott Andersson på Humlamaden Rehab drömmer om att starta ett forskningsprojekt om hästunderstödd terapi, i samarbete med den offentliga sjukvården.Bild: Lars Brundin
En gång om året bakar Lis-Lott Andersson och nu lägger hon upp resultatet: en hop lysande gula lussekatter. I lusthuset på Humlamaden doftar det av glögg och nytända ljus.
De tre kvinnorna vid bordet är alla unga. De arbetar i den sektor som kallas skola-vård-omsorg.
De har alla hört en chef säga att det inte finns pengar till vikarier. De gav alla järnet ändå, ända till den dag då marken försvann under fötterna och hjärnan slutade göra tjänst.
De har varit sjukskrivna länge och är på Humlamaden Rehab för att arbetsträna.
En uppgift som man tydligt ser resultatet av – långt borta från skrivbordet och dess växande pappershögar.
Här finns alltid ett stallgolv att sopa, en gårdsplan att räfsa, en vattenho att fylla.
– Något att göra i sin egen takt. En uppgift som man tydligt ser resultatet av – långt borta från skrivbordet och dess växande pappershögar, som Lis-Lott Andersson beskriver det.
Hon drömmer om att starta ett forskningsprojekt om hästunderstödd terapi, i samarbete med den offentliga sjukvården och med Humlamaden som ”laboratorium”.
En av tjugo i det svenska arbetslivet har symtom på utmattningssyndrom. De yrkesgrupper som är vanligast på Humlamaden är de som har en tredje part att ta hänsyn till.
I sjukvården är patienten den tredje parten, i förskolan är det barnen, i skolan är det eleverna. För dem är man alltid beredd att tänja sig lite extra, kanske mer än vad man själv mår bra av.
Allt detta är arbetsområden med en stor andel kvinnor.
Läs mer: Bara den som brinner kan bli utbränd
28 januari
År efter år har gränsen för hur tidigt födda barn som kan räddas flyttats nedåt. I dag överlever fyra av tio barn som föds i vecka 22. Gränsen för aborter i Sverige ligger går vid 21 veckor och sex dagar.
Anna Endenborg under en manifestation mot abort på Stortorget i Malmö.Bild: Patrik Renmark
”Abort dödar små människor”, står det på banderollerna. Föreningen Människorätt för ofödda, MRO, har tagit plats på Stortorget i Malmö denna söndagseftermiddag. För att inskärpa sin poäng visar de upp bjärta färgbilder på foster eller embryon, sönderslitna under en abort.
Det är ingen särskilt spridd uppfattning i Sverige, tvärtom. Till och med många aktiva abortmotståndare tar avstånd från att använda det visuella våld som bilderna utgör.
– Folk pekar, det kommer fram kvinnor och säger att vi borde skämmas. Vi ses som mörkermänniskor, som en konstig sekt. Men jag är villig att ställa mig vid skampålen för att unga kvinnor inte ska behöva ta det här beslutet, säger en av dem, Anna Endenborg.
Jag förstår att människor blir förbannade när vi visar de här bilderna. Men vi vill tvinga folk att tänka efter.
Att många kvinnor - och män – sörjer efter en abort får man inte prata om i Sverige, menar hon.
– Jag förstår att människor blir förbannade när vi visar de här bilderna. Men vi vill tvinga folk att tänka efter.
För aborter efter vecka 18 krävs ”synnerliga skäl” och ett särskilt tillstånd från Socialstyrelsen. Bara runt 300 ges varje år – nästan alla på grund av svårt missbildade foster eller fara för mammans liv. Om fostret antas vara livsdugligt utanför livmodern ges inga tillstånd.
Gränsen för aborter går vid 21 veckor och 6 dagar. Men den medicinska utvecklingen – i dag överlever fyra av tio barn födda i vecka 22 – sätter press på de svenska abortreglerna. Läkare vittnar om hur de försökt rädda livet på foster som aborterats så sent att de fötts fram i tjugoandra veckan.
Socialstyrelsen rekommenderar att läkaren ska avsluta fostrets liv med en kaliumspruta i hjärtat om den igångsatta förlossningen riskerar att gå över i vecka 22. Men det är få läkare beredda att göra.
30 januari
På nätet organiseras kritiken mot förlossningsvården. Gravida skriver om sin oro för att inte få plats på en förlossningsavdelning. Eftervården är ett annat problem. Vårdtiden i samband med förlossning är lägst i hela EU. Vid en vaginal förlossning åker den nyförlösta kvinnan i snitt hem efter 1,8 dygn.
”Förlossningen är en oerhört speciell upplevelse, som kvinnor är med om ett väldigt begränsat antal gånger i livet. Kvinnans psykiska grund jobbar jag allra mest med, att skapa ett band till den födande. Känner sig kvinnan trygg vet jag att vi kommer att få en positiv upplevelse även om det uppstår komplikationer, säger Anneli Hagen Andersson.”Bild: Lars Brundin
Malte är här. Han kom för tre veckor sedan. Förlossningen tog fyrtio minuter.
– Jag föder snabbt, så när det var på gång ringde jag och fick veta att det fanns en plats, men att många var på ingång.
Det var häftigt, för det fick mig att tänka på många av de förlossningar jag har assisterat.
Anneli Hagen Andersson tycker att det är nyttigt att se förlossningsvården från andra sidan, som födande kvinna.
– Det var häftigt, för det fick mig att tänka på många av de förlossningar jag har assisterat. Jag kunde också ta till mig lite av vad barnmorskan som förlöste mig gjorde. Jag tänker att jag ska bli bättre på att vara lite mer chill. Att se det ännu mer som att förlossningen är den födande kvinnan och hennes partners scen, och att jag går in bara när det behövs.
I regeringens senaste budget aviserades en femårig miljardsatsning på förlossningsvården. De extra pengarna ska användas till att förbättra arbetsmiljön för att få fler att vilja arbeta där.
Sveriges kvinnolobby granskar tre månader senare hur satsningen har fallit ut och konstaterar att ”landstingen ofta använder medlen till andra saker än bemanning och att kraven på återrapportering är allt för svaga”.
Läs mer: Barnmorskan: ”Hade män fött barn hade vården sett annorlunda ut”
6 februari
Regeringen föreslår en ny sexualbrottslag. Nu ska det tydligt framgå att det alltid är straffbart att ha sex med någon som inte deltar frivilligt. Två nya brott införs: oaktsam våldtäkt och oaktsamt sexuellt övergrepp. Det krävs inte längre uppsåt för att bli dömd. Minimistraffen för grov våldtäkt skärps.
Ulrika Rogland i Malmö tingsrätt. Förutom att företräda sina klienter deltar hon i debatten för att påverka lagstiftningen och öka kunskapen om brott mot barn, sexualbrott och relationsvåld.Bild: Hussein El-alawi
Lagstiftningen förändrades så sent som 2013, men en stark opinion har krävt att mer görs.
”Det är ett nytt kapitel i svensk jämställdhetshistoria”, säger vice statsminister Isabella Lövin (MP) när förslaget presenteras strax före jul.
Men Lagrådet säger nej. Motiveringen är att det inte i förväg går att säga vilka handlingar som är straffbara och att det regeringen vill komma åt redan är förbjudet.
Ulrika Rogland tycker inte heller att några nya paragrafer behövs. Detta trots att även hennes eget parti vill se en samtyckeslag.
– Det är redan i dag förbjudet att ha sex med någon mot dennes vilja. Våld behöver inte förekomma, säger hon.
Risken är att det inte alls blir fler fällande domar för våldtäkt.
Däremot har den nyutnämnde rikspolischefen en nyckelroll för att fler sexualförbrytare ska hamna bakom lås och bom, anser hon.
– Det behövs fler poliser, men de måste användas på rätt sätt. I dag brinner det överallt och man släcker där det är mest akut. För att lösa de här brotten behövs utredare med rätt kompetens, som får en lön som gör att de stannar och som inte hela tiden lånas ut för annat.
Men allra viktigast för att komma åt sexualbrotten är att prata om vad övergrepp är och få bort kvinnors skam- och skuldkänslor så att de vågar berätta, säger Ulrika Rogland.
Om lagförslaget ändå klubbas igenom i riksdagen befarar hon att många blir besvikna.
– Risken är att det inte alls blir fler fällande domar för våldtäkt, men att många fall halkar ner till oaktsamhetsbrott med lägre straff.
Läs mer: Ett år av kamp för kvinnofrid – i och utanför rätten
28 februari
Vintern håller sitt grepp om södra Sverige. Baraa Ahmed Abd-aljawad möter sina tjejkompisar på stan för att gå på kafé.
Jessica Pham, Rascha Bagdadi, Faten Mansour, Baraa Ahmed Abd-aljawad och Safyah El-makdah är fem vänner runt tjugo som upplever att de har lika goda förutsättningar som jämnåriga män. Däremot har de upplevt diskriminering och orättvisor kopplade till etnicitet. Fyra av dem är födda i Sverige - men får alltid frågor om var de kommer ifrån.Bild: Sven-Erik Svensson
Internationella kvinnodagen är viktig, tycker vännerna, som alla är i tjugoårsåldern. Alla utom Baraa är födda i Sverige.
– I våra föräldrars hemländer lever kvinnor ofta mer begränsat. Mannen arbetar och kvinnan ska ta hand om barnen. Här har vi större möjligheter. Om jag får barn är det självklart att jag och min man ska dela på ansvaret, säger Jessica Pham.
Hon har nyss börjat jobba på Ikea.
– Det är ett företag som har kommit långt. Många chefer är kvinnliga. I mitt jobb kör jag truck, precis som männen. Jag har inte märkt att det är skillnad på kvinnor och män i arbetslivet.
Vi är hälften av befolkningen. Om vi backar varandra blir vi så mycket starkare.
Baraa Ahmed Abd-aljawad tycker att det är svårt att känna sig som en del av den svenska jämställdhetskampen som slöjbärande muslim. Men hon är också hoppfull, hon ser hur kvinnor blir bättre på att stötta varandra, trots sina olikheter.
– Vi är hälften av befolkningen. Om vi backar varandra blir vi så mycket starkare.
Läs mer: Att vara hijabi i Sverige är att ständigt få frågan ”Varifrån kommer du?”
Mätningen har gjorts inom sex olika områden – jobb, ekonomi, kunskap, tid, makt och hälsa. 
I poängräkningen står 1 för total ojämställdhet och 100 står för full jämlikhet.
Läs alla artiklar om: 8 mars – och alla andra dagar
Gå till toppen