Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Åsikter

Läsartext: Eleverna lär sig inte lika mycket utan kompetent ledning

Är det ett systemfel eller är den kommunala skolan helt enkelt organiserad och effektiviserad utifrån doktrinär marknadsliberalism, undrar Karin Sandström.Bild: Roald Berit
I skollagens portalparagraf framgår tydligt att alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska även ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.
Varför är det, trots portalparagrafen, så många elever som inte når målen för kunskapskrav?
Tidskriften Läkartidningen publicerade nyligen en originalstudie med rubrik ”Har alla barn i grundskolan förutsättningar att klara nya läroplanens krav?”. Författarna skriver att den senaste läroplanen (2011) ställer högre krav på barns exekutiva förmågor, det vill säga att planera, organisera, reflektera och att självständigt utföra skolarbete än tidigare. Författarna menar har det inte gjorts någon analys av vilken kognitiv kapacitet - vare sig i fråga om generell intellektuell förmåga eller avseende exekutiv förmåga - som behövs för att få godkänt betyg. Studien visar att det finns elever i grundskolan som inte har kognitiva förutsättningar att klara de kunskapskrav läroplanen ställer och att nuvarande betygssystem, utan några individuella mål, innebär risk att elevers psykosociala utveckling och självkänsla påverkas negativt. Författarna undrar huruvida det svenska betygssystemet är vetenskapligt baserat eller inte.
Läs mer: Dagens skolsystem slår ut våra unga
Ann Ahlqvist, socionom, skriver i Sydsvenskan den 21 februari i år att dagens skolsystem slår ut våra unga och att det behövs förändringar. Hon skriver om den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga och skolan som en av orsakerna till detta. Hennes förslag på förändring är att undervisningen anpassas så att elever får det stöd de behöver.
Max Strandberg, universitetslektor säger i Lärarnas tidning (nr 3, den 23 februari 2018) att den ökade mängden eget arbete och andra arbetsformer utan lärarstyrning, liksom lärarnas stress över att hinna med alla moment, bidrar till att elever jobbar mer hemma för att hinna med sitt skolarbete. Att alla elever inte har samma förutsättningar vad gäller akademiskt utbildade föräldrar som kan hjälpa till med läxorna, gör att skolan inte blir likvärdig. Max Strandberg säger att behovet av ökat föräldrastöd kan ses som ett uttryck för skolans kris.
Vi återgår till portalparagrafen 3 kapitlet 3 paragrafen i skollagen, alla barn ska ges den ledning och stimulans… Det är något som inte stämmer. Är det ett systemfel eller är den kommunala skolan helt enkelt organiserad och effektiviserad utifrån doktrinär marknadsliberalism? Går våra barn i en skola med tillverkningsindustrin som ekonomisk modell? Har vi en läroplan med en inbyggd utslagningsmekanism och kostnadseffektivisering som går före lagar och elevers rätt till en likvärdig skola?
Om det är därför så många elever inte klarar skolan, är det nog dags att tillsätta en haverikommission.

Karin Sandström

Karin Sandström är specialpedagog och bor i Lund. Hon är intresserad av skolpolitik och trädgårdsodling.
Läs mer: Vi vill ha din åsikt – så här gör du
Gå till toppen