Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Papporna måste ta klivet fram när föräldraledigheten blivit en kvinnofälla

Välutbildade kvinnor i medelklassen tar ut mest föräldraledigt. På det förlorar de pengar, karriärmöjligheter och pension.
I ett av världens mest jämställda länder är arbetsgivare, fackföreningar och politiker eniga om att den flexibla föräldraförsäkringen ger kvinnorna nackdelar. Lösningen: att fler pappor gör som byggarbetaren Martin Bergheim.

Martin Bergheim njuter av pappaledigheten: "Jag har jobbat sen jag slutade gymnasiet, men nu går jag upp till ett annat, mycket roligare arbete där jag bara tar dagen som den kommer. Det är fantastiskt att vara med Alva, att inte missa nåt i utvecklingen."Bild: Peter Frennesson
Alva, 10 månader, somnar nästan i vagnen. För att hålla henne vaken sätter Martin Bergheim sin dotter i en bärsele på magen. Längst fram fäster han en skallra.
Det är mars månad 2017 och Martin Bergheim har varit föräldraledig i snart två månader. Dagens utflykt går till akvariet på Malmö museer. Men Alva är mest fokuserad på att komma ner och gå.
– De senaste veckorna har hon blivit väldigt mobil, säger Martin Bergheim och knyter Alvas röda skor, hennes första.
Martin Bergheim och frun Linn var överens om att dela föräldraledigheten lika.
– Jag trodde att det skulle vara fantastiskt. Men det var lite bättre.
Skillnaden mellan yrken är stor när det gäller män och pappaledigt. Längden på pappornas föräldraledighet sjunker med utbildningen och lönen. Men också de högavlönade männen är mindre hemma med sina barn än genomsnittet. De yrken där män tar minst föräldraledigt är dels vd:ar och verkschefer, dels slaktare, bagare och konditorer.
Martin Bergheim är byggnadsträarbetare. Hans fackförbund driver en kampanj mot machokulturen i den starkt mansdominerade byggbranschen, där relativt få tar föräldraledigt. Men för Martin Bergheim var det inga problem.
– Chefen frågade hur länge, sen var det inte mer med det. Men en kompis som är rörmokare, på hans arbetsplats var det väldigt rabalder.
Martin Bergheim tycker att machokulturen inom byggbranschen har ändrats under de femton år han har jobbat. "Jag är skyddsombud och jobbar mycket med beteenden. Där har vi kommit långt. Förut var det macho att chansa lite säkerhetsmässigt. Men det är inte häftigt längre. "Bild: Peter Frennesson
Förra året tog papporna ut nästan 28 procent av föräldradagarna, och andelen ökar för varje år. 17,4 procent av föräldraparen delar lika på föräldraledigheten, nästan en fördubbling de senaste tio åren. De föräldrapar där kvinnan har hög utbildning eller hög inkomst är också de som oftast delar jämställt, visar ny statistik från Försäkringskassan.
Att ta föräldraledigt är en medelklassgrej. Skillnaden mellan olika grupper av män är stor. Främst högutbildade storstadsbor med svenskt ursprung och arbete inom offentliga sektorn tar ut allt mer. I andra änden tar var fjärde pappa ut mindre än fem dagars föräldraledighet under barnets första två år.
Läs också Nästan bäst i världen – men striden om jämställdhet är inte över
Föräldraledigheten är mindre jämställt uppdelad än statistiken visar. Siffrorna från Försäkringskassan omfattar bara de dagar som tas ut med ersättning. Sedan finns det också föräldradagar utan ersättning, och dem tar kvinnor ut betydligt mer än män.
Och även om papporna ökar sitt föräldraledighetsuttag, så minskar kvinnornas uttag inte i motsvarande takt. Totalt sett har föräldrar tagit ut allt fler föräldradagar under 2000-talet. Kvinnor och män med medelinkomster tenderar att vara hemma flest dagar, både med och utan ersättning.
Allra flest dagar tar välutbildade kvinnor i medelklassen ut.
Detta försämrar kvinnors karriärer, löneutveckling och pensioner. Därför är den generösa svenska föräldraledigheten en kvinnofälla för medelklassen, menar den liberala tankesmedjan Timbro i en ny rapport. Särskilt de kvinnor som sprider ut föräldradagarna förlorar ekonomiskt.
"Forskningen pekar också mot att mammor som koncentrerar sin föräldraledighet genom att ta ut den under en kortare sammanhängande period har en bättre löneutveckling än de som sprider den över längre tid", enligt rapporten.
Läs också Ett år av kamp för kvinnofrid – i och utanför rätten
Den analysen delas av arbetsgivare, fackförbund och politiker. Den svenska föräldraförsäkringen, som i årtionden har beskrivits som en förutsättning för stor jämställdhet, beskrivs nu tvärtom. Även om olika parter föreslår olika lösningar, så är alla eniga om själva problemet.
– Första barnet innebär ett tapp i livsinkomst som kvinnorna aldrig hämtar igen. Välutbildade medelklasskvinnor tillhör dem som är borta allra längst från arbetsmarknaden, sade socialminister Annika Strandhäll (S) på ett seminarium i Almedalen i somras.
Fackförbundet Ledarna konstaterar att dagens uttag av föräldraförsäkring hämmar kvinnors karriärmöjligheter, lön och framtida pension.
"Föräldraförsäkringen och dess utformning och tillämpning är en nyckelfråga för chefers villkor på arbetsmarknaden och hur Sverige ska klara den framtida chefsförsörjningen", skriver Ledarnas ordförande Annika Elias i en debattartikel.
Också arbetsgivarnas intresseorganisation Svenskt Näringsliv vill att fler kvinnor ska vara mer på jobbet. Kvinnor generellt har redan långt högre utbildning än män, allt fler kvinnor har specialistkompetens och chefspositioner.
– Idag finns en kompetensbrist som är mer eller mindre akut i nästan alla branscher. Vi vet att tjejer dominerar på högre utbildning och man är intresserad av att få dem som medarbetare, säger Carina Lindfelt, chef för arbetsmarknadsavdelningen på Svenskt Näringsliv.
Hon tycker att man i högre grad borde synliggöra vilka konsekvenser det blir av att vara hemma länge med barnen.
– För företaget är föräldraledighet en planeringsfråga, men individen bör ta sig en fundering på vad det får för konsekvenser. Idag blir det väldigt långa ledigheter som till vissa delar är obetalda för kvinnorna, och det är inte positivt för dem.
Alva är ett efterlängtat barn. Martin Bergheim och hans fru hade försökt få barn ett tag. Men det var först när de köpte ett renoveringsobjekt i Skurup och sa till varandra att det var tur att de inte var gravida just nu, som de faktiskt blev det. "Men vi hann med det viktigaste innan Alva föddes – badrummet", säger Martin Bergheim.Bild: Patrik Renmark
Det är juli månad och dagarna som föräldraledig går fort. Martin Bergheim har börjat springa med Alva i vagnen, som tur är tycker hon om det. Hon gillar fjärrkontroller, telefoner och bollar. Hon förföljer gärna familjens katter. Utomhus vill hon gunga eller slänga stenar i rabatten. Jobbigast tycker Martin att det är när Alva inte äter som han tycker att hon borde. I september är det dags för inskolning på förskolan.
–Så det är väldigt nervöst. Men det känns som om det börjar bli dags, säger Martin Bergheim.
Han tycker att föräldraförsäkringen borde delas rakt av mellan mamman och pappan, hälften var.
– Men lite flexibilitet ska det finnas. I viss mån borde det gå att föra över dagar.
Läs också Att vara hijabi i Sverige är att ständigt få frågan ”Varifrån kommer du?”
Flera fackförbund vill, precis som Martin Bergheim, dela föräldraledigheten rakt av. En statlig utredning som kom i december föreslog fem månaders reserverad föräldraledighet för varje förälder. Det sa de borgerliga partierna nej till. Arbetsgivarrepresentanterna vill inte heller ha fler reserverade månader.
Däremot finns stöd från både fackligt håll och från arbetsgivarsidan för andra förslag i utredningen: att fler dagar måste tas ut tidigt, och att antalet dagar med låg ersättning ska minska och delvis ersättas av fler dagar med hög ersättning. Förslagen motiveras med att de skulle öka jämställdheten, men också jämlikheten mellan olika yrkesgrupper.
Höj ersättningen i föräldraförsäkringen. Då kanske fler pappor är hemma, tycker Martin Bergheim och hans kollega Christian Forsberg.Bild: Peter Frennesson
Det är november 2017 och bostadskomplexet på det gamla industriområdet i Limhamn växer långsamt fram. I en jättelik byggkran svävar en hel vägg, med fönster och allt, innan den sänks ner på sin plats. Nästa år ska de fyra husen med 110 lägenheter stå klara.
Solen skiner men vinden biter. Martin Bergheim bygger skydd inför vintern till alla hål för dörrar och fönster som gapar tomma.
Dottern Alva har börjat förskolan. Martin Bergheim jobbar sex timmar per dag.
– Det funkar jättebra. Min fru jobbar sju timmar per dag, jag lämnar de dagar jag börjar sent och hämtar de dagar jag slutar tidigt, säger han.
Han och hans fru har inte kunnat ta ut de dagarna i föräldraförsäkringen som har en lägre ersättningsnivå.
– Då hade vi inte fått ekonomin att gå ihop.
Läs också Bara den som brinner kan bli utbränd
Kollegan Christian Forsberg ger också ekonomin som skäl till att han inte var hemma mer än fyra månader med sin son.
– Om jag hade fått ett barn till idag hade jag varit hemma så mycket som möjligt. Det var otroligt mysigt, helt underbart, säger han.
Pengarna är också skälet till att han inte jobbar deltid idag när sonen är fyra år. Men han tycker att han missar mycket.
– Ibland undrar jag vad jag håller på med, säger han.
Fackförbundet Byggnads erbjuder en tilläggsförsäkring som ger tio procent av lönen för den som är föräldraledig, utöver föräldraersättningen. Men Martin Bergheim tycker att taket på ersättningen borde höjas.
– Då kommer man kanske åt en del av ojämlikheten i systemet, för kvinnor har ju tyvärr ofta lägre löner än män, säger han.
Fakta

En, två och tre reserverade månader

1995 reserverades en månad till vardera föräldern. Detta resulterade i att de allra flesta pappor började ta ut någon slags ledighet

2002 reserverades två månader till vardera föräldern. Resultatet blev en uppdelning mellan olika grupper män, där vissa började ta mycket mer och andra inte påverkades alls av det ökade antalet reserverade dagar.

2016 reserverades tre månader till vardera föräldern. Konsekvenserna av det är ännu inte utredda.

Gå till toppen