Storbritannien väntas nu agera mot Ryssland. Premiärminister Theresa May gav Kreml tisdagen på sig att komma med en trovärdig förklaring till giftattacken mot den tidigare ryske spionen Sergej Skripal och hans dotter. De hittades medvetslösa efter att ha förgiftats på en krog i Salisbury den 4 mars. Undersökningen visar att de utsatts för ett nervgift som utvecklades under Sovjettiden.

"Regeringen anser att det är högst troligt att Ryssland är inblandat", förklarade May i parlamentet i måndags.

Antingen ligger Kreml bakom förgiftningen eller också har den ryska regeringen låtit det kemiska stridsmedlet hamna i fel händer, vilket kan få katastrofala följder, resonerar hon.

Det är en högst rimlig analys och giftattacken måste ses mot bakgrund av en längre tids upptrappning av hotet från Moskva. Det tydliggjordes särskilt vid annekteringen av Krim, men märks alltjämt i den officiella retoriken. Inför söndagens ryska val har president Vladimir Putin till exempel lagt ut texten om hur landet utvecklar nya kärnvapen som kan ta sig igenom den amerikanska robotskölden.

Och Mays ord viftas nu i sedvanlig ordning bort som "russofobi".

Men såväl USA som EU backar upp britterna och utlovar solidariskt agerande gentemot Ryssland. Det gör även Nato, vars generalsekreterare Jens Stoltenberg kallar angreppet med nervgift för "fruktansvärt och helt oacceptabelt". Det senare har utlöst spekulationer om att May skulle åberopa försvarsalliansens artikel 5, om att ett angrepp mot en medlem ska ses som ett angrepp mot alla.

Men det behöver inte gå så långt för att läget ska kännas osäkert. Åtskilligt annat i världen bidrar till oro just nu.

USA:s president Donald Trump tycks vara på väg att kasta in världen i ett handelskrig, med allt vad det innebär för tillväxt och mellanstatliga relationer. Samtidigt är läget fortsatt spänt mellan USA och kärnvapendiktaturen Nordkorea. Kinas president – på livstid – Xi Jinping hymlar inte med sina globala maktambitioner. Och inom EU är splittringen fortsatt stor med oenighet i migrationsfrågan och kärvande brexitförhandlingar.

De som vill måla upp mörka framtidsbilder av internationella relationer har gott om stoff. Men utsikterna behöver inte vara så dystra.

Även om USA går i protektionistisk riktning fortsätter andra länder att sluta handelsavtal. Trump har öppnat för ett möte med sin nordkoreanske kollega Kim Jong-Un, ett möte som i bästa fall kan få Nordkorea att tänka om vad gäller kärnvapen. EU siktar alltjämt på en migrationspolitisk uppgörelse senast i början av sommaren.

Vad som krävs, jämte en tydlig och enad front mot Ryssland, är ytterligare samtal, förhandlingar och kontakter – mer frihandel, mer samarbete mellan länder. Bilateralt, inom EU, inom Nato, inom FN …