Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läkarsekretess gör Sverige till blåbär

Sammanslagna klasser, bättre motstånd – och sjukvårdssekretess. Det är förklaringarna bakom Sveriges förvandling från stormakt till blåbärsnation i Paralympics.
– Vi måste jobba otroligt med rekryteringen, säger truppchefen Niclas Grön.

Truppchefen Niclas Grön hoppas att Paralympics i Pyeongchang ska få fart på rekryteringen.Bild: Jessica Gow/TT
På fyra vinter-Paralympics har Sverige tagit åtta medaljer. Zebastian Modin har under den perioden, 2006–2018, vunnit fyra individuellt och en i stafett – och det kan bli en till natten till lördag svensk tid. Det kan jämföras med utdelningen i de första spelen, på hemmaplan i Örnsköldsvik 1976: totalt 20 medaljer, varav sex guld.
Parallellen är inte rättvis eftersom en mängd klasser sedan dess slagits samman till tre: stående, sittande och utövare med synnedsättning. För de synskadade deltagarna har till exempel medaljskörden reducerats från nio till tre per gren.
Ändå: Sverige har halkat efter.
En av anledningarna är helt enkelt att andra nationer har blivit bättre medan Sverige har stått och trampat.
– Idrotten har gått framåt något otroligt. Att vara på den nivån och i den form som till exempel Zebastian är... för det krävs stort, stort jobb. Det är tufft. Man jobbar mot sina förutsättningar, speciellt om man är funktionshindrad. Man måste ta sig ut, man måste ha bra föräldrar, man måste ha bra tränare. Man har flera hinder att överbrygga innan man kan göra det tuffa jobbet i spåret. Många gånger förstår jag om man väljer en enklare idrott där man slipper materialfrågor, snö och vind, säger Niclas Grön, chef för den svenska truppen i Pyeongchang, och fortsätter:
– Det måste också till större medel. För att vara på den här nivån måste man vara proffs. Man måste träna fem timmar om dagen och det går inte med för små medel.
Ett annat stort hinder för blågula succéer är sekretessen inom sjukvården i Sverige.
– Vi har en utmaning där. Det är ingen sluss direkt in till oss: "Här kommer en som är nyskadad". Och vi står inte och knackar dörr heller. Det gäller att hitta rätt. Man blir ganska förvånad när det kommer en kille eller tjej på 30 år som aldrig har sett sitski, säger Niclas Grön.
Han jämför med hur det ser ut på östligare längdgrader.
– Öststaterna har en helt annan ruljans. De har fortfarande kollektiv där funktionshindrade går på samma skola, tränar tillsammans. Det är en jättemaskin. Därmed blir det de här resultaten. De dominerar ju paraidrotten, säger Grön.
I nästa andetag säger han att just den modellen inte är något att eftersträva.
– Vi dominerar en helt annan grej: livskvalitet. Funktionshindrade integreras i vanliga skolor och så vidare. Det är en bättre värld. Men om vi tänker krasst på medaljerna... de har en jättefabrik, och vi får leta mer.
TT: Så vad behöver Sverige göra?
– Vi måste jobba otroligt med rekryteringen. Och jag kan med glädje säga att redan i natt när jag slog på telefonen, för jag kunde inte somna, hade jag fått två mejl. En tjej från norra Sverige undrar var man kan spela kälkhockey och en sitski-åkare undrar var man kan hitta en tränare. Nu har jag fått ett till och det gäller paraishockey igen. I och med att det är så medialt hemma har det redan fått ringar på vattnet. Det är jätteroligt och banar vägen för nya möjligheter.
TT: Och att träna för att ta sig till Paralympics kan väl också vara livskvalitet?
– Ojojoj. Det är ett stort mervärde.
Fakta

Svenska medaljer i vinter-Paralympics

Örnsköldsvik 1976: 6 guld–7 silver–7 brons.

Geilo (Norge) 1980: 5–3–8.

Innsbruck (Österrike) 1984: 7–2–5.

Innsbruck 1988: 3–7–5.

Albertville (Frankrike) 1992: 1–1–2.

Lillehammer (Norge) 1994: 3–3–2.

Nagano (Japan) 1998: 0–1–5.

Salt Lake City (USA) 2002: 0–6–3.

Turin (Italien) 2006: 0–0–1.

Vancouver (Kanada) 2010: 0–0–2.

Sotji (Ryssland) 2014: 1–2–1.

Pyeongchang (Sydkorea) 2018: 0–1–0.

Totalt: 26–33–41=100.

Fakta

Medaljligan i Pyeongchang

Medaljligan i Paralympics 2018 inför torsdagens tävlingar:

1) USA, 8 guld–7 silver–6 brons.

2) NPA (neutrala paralympiska aktiva), 6–7–4.

3) Slovakien, 6–2–1.

4) Frankrike, 5–5–3.

5) Ukraina, 5–4–7.

20) Sverige, 0–1–0.

Fotnot: Stornationen Ryssland, som tog 80 medaljer varav 30 guld i Sotji för fyra år sedan, är avstängd från Paralympics i Pyeongchang. Ryssarna i Sydkorea tävlar som neutrala deltagare (NPA), främst i damklasserna.

Gå till toppen