Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Skickligt berättat om människohandel

Med gedigen research i bagaget berättar Sara Larsson skickligt om trafficking och människors utsatthet, skriver Nana Eshelman Håkansson.

Författaren Sara Larsson debuterade 2015 med "Den första lögnen".

Sara Larsson

BOKEN. Aldrig mer. Norstedts.

Andreea lämnar ett miserabelt hem i Bukarest. Hon har sagt "fuck you" till sin styvfar kvinnomisshandlaren, framtiden är ljus och en bussresa bort väntar ett servitrisjobb i Madrid som väninnan Cosmina har fixat via en kusin.
Men det är inte en släkting, utan en hallick som väntar vid busshållplatsen i Spanien. I ett halvår säljs Andreeas kropp i den spanska huvudstadens parker, sedan bestämmer människohandlarna att hon i stället ska bli handelsvara i Sverige.
Var tionde svensk man har någon gång betalat för sexuella tjänster, i boken personifierat av historien om torsken Ted. En tredje berättelse handlar om terapeuten Patrik som hjälper män som vill sluta köpa sex.
"Aldrig mer" är högst aktuell. Människohandel är en av världens mest lukrativa affärsverksamheter och enligt en granskning som P1-programmet Kaliber gjorde 2017 är var fjärde person som dömts för människohandel och koppleri i Sverige de senaste åren från just Rumänien.
Som Bukarestbo är det sällan som jag stöter på journalistik som lyckats skildra den rumänska fattigdomen och bakgrunden till varför det rumänska samhället ser ut som det gör. Det är svårt att förstå vad hemskheter som utsatthet, desperation och ensamhet kan driva folk till att göra och när det kommer till människohandel tenderar vi att vilja stämpla de inblandade som antingen offer eller förövare, men Sara Larsson är befriande osentimental och varken skönmålar eller daltar med bokens huvudpersoner. Med gedigen research i bagaget – författaren har varit i Rumänien tre gånger och besökt ett boende för kvinnor och barn som varit utsatta för trafficking – använder hon fiktion för att berätta något som få journalister lyckas med. Dessutom är boken välskriven och författaren väver skickligt ihop de olika karaktärernas livsöden.
Det går bra för svenska deckare på den rumänska bokmarknaden, och jag är nyfiken på vilket mottagande "Aldrig mer" skulle få om den översattes till rumänska. För det hoppas jag att den gör.
Gå till toppen