Sverige har för få poliser. Samtidigt söker för få till polisutbildningen. Regeringen vill göra utbildningen längre och mer akademisk, men det är fel väg att gå. Istället bör utbildningen avakademiseras, och fokusera på polisens kärnuppgift – att bekämpa brott.

Polistätheten har enligt personalstatistik från Polismyndigheten sjunkit sedan 2010, räknat på antal poliser per 100 000 invånare. Siffror från Eurostat visar att Sverige har betydligt färre poliser per invånare än genomsnittet i Europa. Samtidigt var det endast drygt en tredjedel av det totala antalet poliser som arbetade som uniformerad personal i utryckningstjänst, enligt Rikspolisstyrelsens siffror från oktober 2017. Det är alldeles för få.

Det finns etablerade kriminella gäng i flera städer som ser det som att de befinner sig i krig mot polisen. Attacker med skjutvapen och granater har riktats mot polisstationer.

När polisen inte kan slå ut gängen kan de rota sig och driva utvecklingen i sina områden vidare i en ond spiral.

Utan poliser råder djungelns lag. För att värna samhället behövs ett starkt polisväsende, och polisen måste ha resurser nog att se till att landets demokratiskt stiftade lagar följs.

Socialdemokraterna tror att ökad akademisering av polisutbildningen kan höja yrkets status. Men det är inte mer teoretisk kunskap som behövs. Istället bör utbildningen inriktas mer mot yrkets praktiska uppgifter.

Polis är i första hand ett hands on-yrke, inte ett akademiskt yrke. Det centrala för jobbet är att man kan möta människor, ibland mycket berusade sådana, ibland hantera personer som precis varit med om något väldigt traumatiskt, samt genomföra gripanden.

Polisyrket kräver förstås även teoretiska kunskaper, till exempel om lagar och tankarna bakom de arbetsmetoder som används. Men främst är polisyrket ett hantverk. Det gäller att veta hur man ska göra i olika situationer.

Akademisk kunskap och abstrakt förståelse är enormt viktig i många yrken, men inte för att hantera den verklighet som poliser möter.

Flera andra länder har en mer yrkesinriktad polisutbildning än Sverige. I Tyskland läggs tolv månader på verksamhetsförlagd utbildning. Det gör att de blivande poliserna då får mer tid för learning by doing, något som gör dem bättre rustade för jobbet som polis. I USA krävs generellt omkring 500 timmars träning för att bli peace officer, vilket är en grundbefattning för personal med polisbefogenheter.

Men visst behövs akademisk kompetens inom polisen. Som vi ser det kan den i huvudsak införskaffas efter grundutbildningen, genom vidare- eller spetsutbildning. På så sätt kan polisyrket anpassas för fler människor. En avakademisering av grundutbildningen öppnar dessutom för möjliga karriärvägar, något som kan göra yrket mer attraktivt.

Det bör vara möjligt att söka till polisutbildningen direkt efter studenten. Idag går det inte, eftersom slutbetyg från gymnasiet måste uppvisas vid ansökningstillfället, och ansökningsperioden slutar i november. Att det är så medför att många som skulle kunna söka till polisutbildningen istället börjar på andra utbildningar eller jobb efter studenten.

Polisen i Sverige befinner sig i ett allvarligt läge. Det behövs både mer resurser och fler poliser. En utbildning som är mer anpassad efter polisens uppgift i samhället skulle leda till både fler sökande och poliser som är bättre rustade för verkligheten.

Oscar Matti är ledamot i Liberala studenters riksstyrelse.

Joar Lindén är ordförande för Liberala studenter Skåne.