Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Det mest effektiva sättet att arbeta för svenska värderingar är att stärka de institutioner som bär dessa moraliska värden.”

Polis, socialtjänst, skola, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, föreningar och organisationsliv ska uppmanas och uppmuntras att ta plats i landets utanförskapsområden.
Det skriver Dan-Erik Andersson, lektor i mänskliga rättigheter vid Centrum för Mellanösternstudier på Lunds universitet.

Olika värden som betecknas som svenska kan stå emot varandra. Ett exempel är religionsfrihet och åsikten att böneutrop stör på ett oacceptabelt sätt, skriver Dan-Erik Andersson.Bild: Hasse Holmberg / TT
Föreställningen om svenska värderingar utgår från idén att vissa värden och värderingar fångar in vad flertalet av oss som bor i Sverige omfattar, anser värdefullt och är präglade av.
Men inte minst den senaste tidens förvirrade debatter om religiösa friskolor, muslimska brödraskapet och böneutrop visar att det inte är lätt att ringa in vad som är svenska värden och värderingar. Några tydliga linjer mellan de politiska blocken, mellan partierna eller ens inom partierna verkar inte heller finnas.
Problemet är att värden och värderingar inte låter sig definieras på ett definitivt sätt. De ändras över tid och dessutom kan olika värden som betecknas som svenska stå emot varandra. Ett exempel är religionsfrihet och åsikten att böneutrop stör på ett oacceptabelt sätt.
Därför är det å ena sidan orimligt att hävda att det finns en tydlig uppsättning svenska värderingar som går att slå fast och enkelt lära ut eller förmedla. Å andra sidan är det orimligt att hävda att det inte finns något som kan kallas svenska värderingar.
Världsomspännande värderingsundersökningar som World Values Survey, WVS, utförd under flera decennier, visar att Sverige i många avseenden utmärker sig i ett globalt perspektiv.
Här har människor en mer utpräglad tillit till samhällets institutioner, som rätts- och utbildningsväsendet.
I Sverige litar vi på att den skatt vi betalar går till det som politikerna beslutat om, vi litar på att landets universitet ger oss en schysst bedömning av våra insatser oberoende av klass, kön och etnicitet och vi räknar i stor utsträckning med att den vård vi erbjuds är rätt utifrån våra behov och att den ges till alla utifrån samma utgångspunkter.
Mycket av det som tidigare sköttes av familj och släkt har i Sverige överlåtits, eller övertagits, av samhälleliga institutioner. Lite hårdraget kan man säga att samhället tar hand om uppfostran av barnen och omsorg och vård av sjuka, svaga och äldre. Mycket av det som tidigare orsakade moraliska konflikter människor emellan har tagits över av samhälleliga institutioner. Till exempel vem i en syskonskara eller i en familj som ska sköta gamla och sjuka.
I Sverige bevakar och driver samhällets institutioner att vad som kommit att betecknas som svenska värderingar efterlevs. Två exempel är jämställdhet och likhet inför lagen.
Debatten om svenska värderingar, och framför allt den förmodade frånvaron av sådana, utgår oftast från förhållanden i områden som Nationella operativa avdelningen, NOA, (tidigare Rikskriminalen) pekat ut som utsatta eller särskilt utsatta.
I några av de särskilt utsatta områdena uppger polisen att det finns parallella samhällen där organiserade brottslingar har stort inflytande. I dessa områden fungerar samhällets institutioner, som socialtjänst och skola, och föreningslivet, inte lika väl som i andra. Många värdebärande institutioner har också dragit sig tillbaka.
Men utsatta områden måste ”återtas” så att de moraliska värden och värderingar som samhällets institutioner bär får en möjlighet att verka och slå igenom.
Vad som behövs är politiska beslut som medför att människor i de utsatta områdena möter samhällets institutioner i större utsträckning.
Polis, socialtjänst, skola, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, föreningar, organisationsliv och andra som bär det institutionella Sverigeskauppmanas och uppmuntrasatt ta plats.
Det mest effektiva sättet att arbeta för svenska värderingar är att stärka de institutioner som bär dessa moraliska värden.
På så sätt skapas också mer lika livschanser för alla i Sverige.

Dan-Erik Andersson

Dan-Erik Andersson är lektor i mänskliga rättigheter vid Centrum för Mellanösternstudier, CMES, på Lunds universitet.

DEBATT

”Jakten på svenskheten – finns det svenska värderingar?”
I morgon, onsdagen den 21 mars, anordnar Lunds universitet en debatt om svenska värderingar. I panelen: Qaisar Mahmood, Bi Puranen, Per Brinkemo och Dan-Erik Andersson. Plats: Café Athen, AF-borgen, Sandgatan 2 i Lund. Debatten startar klockan 20, dörrarna öppnar 19.30.
Gå till toppen