Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ingrid Runsten: ”Att Sverige sköter sjukvården på det viset är en gåta.”

Statsminister Stefan Löfven (S) och socialminister Annika Strandhäll (S) provar på Sveriges bästa sjukhusmat på Länssjukhuset i Kalmar. God mat är viktigt men svensk sjukvård har allvarligare problem.Bild: Johan Nilsson/TT
Detta är en opinionstext av en fristående kolumnist. Åsikterna är skribentens egna.
Sjukvården är väljarnas viktigaste fråga. Men trots att den envist ligger kvar där i toppen och engagerar så många (68 procent i Novus senaste mätning) är väljarna vilsna. Och det är politikerna också.
Det parti som har högst förtroende för sin sjukvårdspolitik är Socialdemokraterna med 21 procent. Men hela 41 procent svarar enligt Novus att de inte vet vilket parti som har den bästa sjukvårdspolitiken.
När sjukvården debatteras slänger rikspolitiker ofta landstingsmissar i huvudet på varandra. Ungefär så här: ”Titta på skandalen på Nya Karolinska i M-ledda Stockholms läns landsting.” ”Men det var ett S-styrt landsting som lade ner BB i Sollefteå.”
När 21 landsting/regioner drar åt olika håll gör det debatten förvirrad. Att Sverige fortsätter att sköta sjukvården på det viset är en gåta. Såväl när det gäller primärvård som sjukhusvård ökar dessutom skillnaderna mellan landstingen.
En fast läkarkontakt på en vårdcentral ger trygghet men är ingen självklarhet, inte ens för de äldre. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys presenterade nyligen en internationell jämförelse avseende personer över 65 år. Några siffror: I Frankrike har 99 procent en fast läkarkontakt, i Norge, Tyskland och Nederländerna 98 procent. Motsvarande siffra för Sverige är 60 procent.
När primärvården inte fungerar fullt ut hamnar istället patienter på sjukhusens överbelastade akutmottagningar. Samtidigt växer vårdköerna. Även om det finns en tillgänglig kirurg får operationer skjutas upp om det saknas vårdplatser och/eller operationssjuksköterskor. Det orsakar onödigt lidande och det är ineffektivt.
I landstingen sitter politiker och försöker hitta olika lösningar. Ofta med ideologiska skygglappar som gör att de inte förmår samarbeta över blockgränsen. Här är Region Skåne ett sorgligt exempel.
Regeringen vill öka den statliga styrningen, men det går sådär. Ett exempel är förlossningsvården:
”Idag är många oroliga för om vården ska finnas där när man får barn”, sade socialminister Annika Strandhäll (S) när regeringen i höstas presenterade miljardsatsningar för mer personal och bättre arbetsmiljö inom förlossningsvården.
Så kan det bli. Kanske. Med varning för slukande budgethål på sina håll.
Enligt en artikel i HD-Sydsvenskan (4/3) har extra miljoner från regeringen till förlossningsvården i Skåne bakats in i den allmänna budgeten. Barnmorskor efterlyser istället konkreta satsningar för pengarna.
Riksdagspartierna är förstås angelägna om att utlova satsningar på sjukvården inför valet. Och det behövs mer resurser, men också ökad effektivitet. Det har Kristdemokraterna fattat och vill ta ifrån landstingen ansvaret för sjukhusvården. KD kräver också en kriskommission kring vården.
Ordet ”kris” är aningen missvisande. Svensk vård håller hög medicinsk standard.
Det är inte kris överallt, men på sina håll och när det gäller tillgänglighet. Men det krävs hur som helst en blocköverskridande kommission för ett bättre vårdsystem.
Att låta landstingen fortsätta sköta sjukvården är varken effektivt eller speciellt demokratiskt. Det är oklart vilka som har ansvar över vad och landstingens politiker är okända för de flesta.
Gå till toppen