Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ett sällsynt mäktigt musikmöte

Tarabband & Musica Vite

KONSERT · MELLAN­ÖSTERN. Palladium, Malmö, 21/3

Tungt som ett tåg.
Tarabbands musik förstärkt med ensemblen Musica Vitae betydde helt enkelt mer av allt.
De fjorton stråkmusikerna gav kraft och muskler och byggde på det redan starka uttrycket i sångerna ännu mer.
Dessutom blir Malmöbandet, med slagverkarna Valter Kinbom och Fredrik Gille som en ytterst effektiv tandempropeller, i sig självt allt bättre, tyngre och mer sammansmält.
Inget gick direkt förlorat heller med Filip Runessons stråkarrangemang. Stråkfolket agerade med smidighet och schwung och det fanns fortfarande plats för lyriska, intima stunder.
Music Vitae fick ofta byta spelsätt inuti låtarna och växlade mellan att dubblera Runessons egna fiolslingor, lägga stämmor, komma med självständiga inpass mellan sångfraserna och plocka pizzicato.
Musica Vitae.Bild: Alexander Mahmoud
På Palladium plockades fram spår från Tarabbands bägge album och de bildade tillsammans ett pärlband av de mest skilda känslor, från dansant glädje till längtan, medkänsla och djup svart sorg.
Att förhålla sig sval till Nadin Al Khalidi med sin intensitet och starka närvaro är i princip omöjligt. Sedan kvittar det om hon nästan viskar eller tar i med hela kroppen.
Sångerskan var klok nog att ge en kort, kärnfull presentation av varje text. Och sjöng sedan om bland annat vänskap i "Sadiqi" och maträtten molkhya.
Saffran fick en hyllning i en söt, lättsam låt som med sin likhet med jazzvisa låg i kanten av konsertens ram.
En annan nerv finns i "Ashofak baden", om barn och föräldrar som av kriget tvingas att skiljas åt och då tar ett sista foto tillsammans. Sången tonade bort med bara stämsång och en ensam cello.
Tarabband.Bild: Randa Shaath
I "Hia", en poetisk bild av en drunknad flicka som flyter vid vattenytan, är Nadin Al Khalidis röst mild, men sången bränner. Den pulserande "Rassina" formas som en bön till havet om att tryggt föra båten i land och avslutades med sångerskans stolta, vackra diskant­tjut.
En sällsynt mäktig konsert. Till sist förenades alla på scenen i en ringdans. Och det kändes som om den stora och lyckliga publiken mentalt dansade med.
Fotnot: Musik i syd har nu planer på att lansera Tarabband och Musica Vitae ihop internationellt. Det borde inte vara jättesvårt, om man säger.
Gå till toppen