Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kolumnen

Moa Berglöf: Moa Berglöf: ”Frågan är om det inte håller på att vända.”

Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TTBild: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT
När valmygelföretaget Cambridge Analyticas vd Alexander Nix filmades med dold kamera av en engelsk nyhetskanal sammanfattade han med några få ord den allt överskuggande trenden inom dagens politiska kommunikation:
Det behöver inte vara sant, det räcker att det går att tro på.
Jag skulle vilja kalla den Nix-doktrinen, det rättesnöre för politisk kommunikation som de senaste åren fått styra inte bara för populister som Donald Trump eller Jimmie Åkesson, utan för partier och opinionsbildare över hela den politiska skalan – i USA, i Europa och i Sverige. Känslomässiga budskap med skakig eller icke existerande faktagrund har tillåtits ta över det politiska samtalet, och sedan spelar det ingen roll om budskapen avslöjas som osanna. Känslan hos människor lever kvar, eftersom hur något uppfattas oftast trumfar vad som är sant.
Men frågan är om det inte håller på att vända. Det finns åtminstone en del som tyder på det.
Dels för att avslöjandet av Cambridge Analyticas metoder redan har fått konsekvenser för propagandaplattformarna Facebook och Twitter, som sjunkit både på börsen och i antal användare. Det kommer utan tvekan att leda till både rannsakan och förändrade rutiner.
Dels för att vi nu faktiskt ser exempel där politiker får ta konsekvenserna av den här sortens politiska kommunikation.
I början av veckan tvingades norska Fremskrittspartiets Sylvi Listhaug lämna sitt uppdrag som justitieminister efter att ha lagt upp en bild på Facebook där hon menade att Arbeiderpartiet bryr sig mer om terrorister än om norsk säkerhet. Ett budskap som blev extra stötande eftersom terrorattacken på Utöya och i Oslos regeringskvarter siktade in sig på just Arbeiderpartiet.
I Sverige har den moderate riksdagsledamoten Hanif Bali fått ta konsekvenserna av att ha spridit budskap med dunkelt ursprung och syfte, riktat mot utrikesdepartementet och ledarskribenten Patrik Oksanen. Bali har nu lämnat både partiets ledning och Twitter.
I takt med att valet närmar sig finns det skäl för de svenska väljarna att i än högre utsträckning ifrågasätta Nix-doktrinen om uppfattningens vikt framför sanningen.
När Centerpartiets partiledare Annie Lööf nyligen påstod att statsminister Stefan Löfven (S) sagt att ”När storstadsbor ska åka ut på landsbygden och koppla av måste det fungera även där”, är också det ett försök att ta genvägen till rösterna. För citatet i sin helhet var ett annat, och hur mycket politiker än försöker låtsas det motsatta spelar både helhet och sammanhang roll.
Att som politiker söka mandat till makt genom Nix-doktrinens metod – känslor framför sanning – må vara lockande. Men det riskerar att slå tillbaka när det visar sig att väljarna inte är så dumma som politikerna tror.
Gå till toppen