Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Om ungdomarna får uppehållstillstånd bidrar de till att bygga upp ett Sverige som skriker efter arbetskraft. ”

Sverige har 349 riksdagsledamöter. Vår förhoppning är att de nu värnar rätten till utbildning och genomdriver ett lagförslag som är hållbart, genomförbart och utgår från de mänskliga rättigheterna och FN:s globala hållbarhetsmål. Det skriver fyra företrädare för människor som arbetar med utbildning och ensamkommande.

En manifestation för ensamkommande arrangerad av rörelsen ”Vi stå inte ut”.Bild: Johan Nilsson/TT
Under våren tar riksdagen ställning till ett lagförslag, som innebär en ny möjlighet för ensamkommande att få uppehållstillstånd om de ska studera eller har för avsikt att studera i gymnasieskolan, annan motsvarande utbildning eller på en sammanhållen yrkesutbildning inom till exempel Komvux.
Kritiken mot förslaget är utbredd. Den går bland annat ut på att det är fel att förslaget inte omfattar alla ungdomar utan endast de som kom före 24 november 2015 samt har fått vänta mer än 15 månader på ett beslut från Migrationsverket. Tusentals människor som arbetar med ensamkommande, är familjehem eller som är ideellt engagerade är oroliga för att lagförslaget inte kommer att förvandlas till verklighet och över att det inte omfattar alla.
Vi som möter ensamkommande är rädda för hur de kommer att reagera om förslaget inte går igenom. Redan mår många av dem och deras stödpersoner väldigt dåligt, en del av ungdomarna har gått under jorden och enligt en rapport från Karolinska institutet är risken för självmord bland ensamkommande asylsökande flyktingbarn och unga i åldern 10-21 år, nio gånger högre än bland jämnåriga i Sverige. Forskarna kan bekräfta 12 fullbordade självmord bland ensamkommande under 2017.
En av de många grupper som verkar för att utvisningarna av barn och unga ska upphöra och att lagförslaget ska gå igenom men utan restriktioner angående tid, är Facebookgruppen Lärare för ensamkommande med idag 950 medlemmar, och som två av oss är talespersoner för.
Många av de ensamkommande har inte fått gå i skolan innan de kom till Sverige. I Afghanistan har talibanernas fientlighet mot modern utbildning tillsammans med krig och fattigdom hindrat utbildning. Afghanska medborgare har flytt till Iran, där apartheidliknande lagar begränsat utbildningsrätten. I Somalia råder en liknande situation, en uppväxt i det krigshärjade landet innebär få eller inga möjligheter att gå i skola.
Aaina, Benjamin, Hafiz och Jawid är några av de flera miljoner barn och unga i världen som inte haft möjlighet att gå i skolan eller fullfölja sin skolgång. De är också några av de 10 000 ungdomar i Sverige, som väntar på riksdagens beslut kring det nya lagförslaget.
Aaina är en ung mamma som flydde från ett krigshärjat Afghanistan. I Sverige hann hon påbörja skolan innan hon gick på föräldraledighet. Men efter föräldraledigheten fick hon avslag på sin asylansökan, fyllde 20 år och förflyttades från sitt boende. Därmed förlorade hon rätten till skola i Sverige, och som ensamstående mamma kommer hon inte att ha möjlighet till utbildning i hemlandet.
I Sverige är bristen på arbetskraft utbredd. Går lagförslaget igenom kan utbildade, unga människor komma ut på arbetsmarknaden inom en snar framtid. Benjamin, Hafiz och Jawid har kort eller ingen skolbakgrund. De berättar om ett liv bland bergen där de som små barn vaktade byns får, och senare levde som underklassens medborgare i Iran där de jobbade med tunga arbeten utan skyddsutrustning. Trots bristen på tidigare utbildning läser de alla tre idag gymnasieprogrammet bygg och anläggning. Deras bygglärare slår fast att de är anställningsbara inom loppet av 2,5 år. Men alla tre har fått avslag på sin asylansökan och hotas därmed av utvisning.
Blir ungdomarna utvisade till sina hemländer avbryts deras studier och därmed deras rätt till utbildning. Om de istället får uppehållstillstånd bidrar de till att bygga upp ett Sverige som skriker efter arbetskraft inom byggbranschen.
Sett utifrån FN:s mänskliga rättigheter bör det nya lagförslaget bifallas. Rätten till utbildning finns i artikel 26 i FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter, och som fjärde mål av 17 i FN:s globala hållbarhetsplan och Agenda 2030.
Två av oss är talespersoner för Swedesd, som är ett av världens största centrum för lärande och utbildning för hållbar utveckling. Organisationen verkar som regeringens nationella samordnare och har fokus på det fjärde globala hållbarhetsmålet: god utbildning för alla. Vi ställer oss bakom lagförslaget eftersom det bidrar till att Sverige har större möjlighet att uppnå FN:s hållbarhetsmål.
Genom att godkänna och genomföra ett lagförslag där krav på ankomstdatum till Sverige och väntetid på besked om asylbeslut slopas, visar landets riksdagspartier att de har visioner om en bättre framtid för Sverige och alla de unga som finns i landet.
Sverige har 349 riksdagsledamöter. Vår förhoppning är att de nu värnar rätten till utbildning och genomdriver ett lagförslag som är hållbart, genomförbart och utgår från de mänskliga rättigheterna och FN:s globala hållbarhetsmål.
Shervin Shahnavaz
universitetslärare, arbetar vid Karolinska Institutet.
Emily Persson
lärare i svenska som andraspråk och administratör för Facebook-gruppen Lärare för ensamkommande
Eva Friman
föreståndare för Swedesd, Internationellt center för lärande för hållbar utveckling, i Uppsala
Anna Skoog
projektkoordinator på Swedesd
Gå till toppen