Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Skyll inte på Bryssel. Våga ta strid för svensk öppenhet.

Flaggan i topp för öppenheten – i såväl Sverige som EU.Bild: Lars Pehrson/SvD/TT
Medlemskapet i EU har gjort Sverige starkare på många sätt. Fast inte på alla. Offentlighetsprincipen har försvagats under det knappa kvartsseklet i unionen, men orsakssambandet är inte så enkelt som det kan verka vara, konstaterar Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, i en ny rapport.
Rätten att få ut uppgifter från offentliga institutioner har gamla anor i Sverige. I samtalen om villkoren för inträde i unionen kallades offentlighetsprincipen – med rätta – för en "omistlig del av vårt politiska och kulturella arv". De svenska förhandlarna framhöll traditionen som något för övriga unionsländer att dra lärdom av. Idag är landets särställning inte lika given, konstaterar rapportförfattarna Carl Fredrik Bergström och Mikael Ruotsi.
Europeiskt sett rör det sig om förändring till det bättre. Öppenheten har ökat genom såväl nya skrivningar i EU:s fördrag som konstitutionella beslut i enskilda medlemsländer. Paradoxalt nog har Sverige rört sig i motsatt riktning. Offentlighetsprincipen har tagits för given, konstaterar Bergström och Ruotsi på DN Debatt (26/3).
"Samtidigt som utrikesdepartementet skickar sina juridiska ombud till EU-domstolen för att slåss för unionsmedborgares rätt att få tillgång till handlingar för EU:s institutioner, rapporterar svenska journalister hur ministern mörkar departementets egna utredningar."
Det senaste exemplet på detta gäller kampen för en plats i FN:s säkerhetsråd.
För allmänheten märks förändringarna knappt eftersom det som regel handlar om justeringar av befintliga lagar. Därmed minskar möjligheten till nödvändig debatt. Ibland verkar till och med reflektionen ha brustit när svensk lag anpassas efter unionens sekretessregler. Någon annan förklaring är svår att se till att somliga skrivningar numera står i strid med Sveriges grundlag.
Om någon begär ut handlingar som finns hos en svensk myndighet men härstammar från en utländsk får till exempel den senare avgöra om de ska lämnas ut. Det bäddar för godtycke och bristande transparens.
Hur kunde det bli så?
Att skylla på Bryssel håller inte. ESO kommer till slutsatsen att det oftare är svenska än europeiska regler som begränsar offentlighetsprincipen.
Vad är det som får svenska makthavare att gå längre än vad EU-reglerna kräver?
Delvis tycks det bero på överdriven följsamhet från Sveriges sida. Det är förstås lättare att ta några extra steg än att riskera att behöva ta strid för sin sak inom unionen. Men de folkvalda hade knappast tagit den enkla vägen i EU om den inte också varit enkel för dem på hemmaplan.
På samma sätt som det ligger i allmänhetens intresse att kunna granska makthavarna ligger det i maktens intresse att vilja minimera insynen, slippa bli granskad och ställas till svars. Det kan helt enkelt vara dålig pr om vissa känsliga uppgifter kommer ut. Makthavares önskan om att undvika skandaler förtas inte av den gamla traditionen med öppenhet.
Offentlighetsprincipen måste försvaras – ständigt och på alla nivåer. Det ska vara utgångspunkten.
Numera finns ingen grund för att säga att Sverige skulle vara mer öppet än andra länder. Men öppenheten skulle likväl kunna bli en svensk paradgren igen.
"Istället för att undvika varje risk för konfrontation med unionsrätten bör regeringen kraftfullt arbeta för att sekretessregler från EU utformas så att en minimistandard kan upprätthållas i alla medlemsländer", skriver Bergström och Ruotsi.
Så sant. Att den svenska öppenheten har minskat sedan Sverige gick med i EU innebär inte att utvecklingen måste fortsätta åt samma håll. ESO påminner om att det i hög grad fortfarande är svenska makthavare som styr.
Ambitionsnivån måste höjas då det gäller rätten till insyn. För offentlighetsprincipen är inte bara en del av landets politiska och kulturella arv, utan även en viktig del av vår demokratiska framtid.
Gå till toppen