När Pågatågen infördes 1983 var alla uppkallade efter skånska ”pågar”. Fortfarande är femtiotre av åttio tågsätt manliga.

Kränkande, anser en växande opinion bland de skånska tågpendlarna. Ilskan gäller inte bara den manliga dominansen. Många av dessa skånska tågapågar skulle dessutom inte överleva en metoo-debatt idag.

– Visst kan man ursäkta historiska och påhittade personer med att de levde under andra normer än vi. Men vill de spela en roll i dagens samhälle måste de leva upp till nutida förväntningar på hur en man ska bete sig, säger Virke Remmarlöv, kommunikationschef på Skånetrafiken.

Hen tar friskyttelöjtnanten Lille Mads som exempel. Han stred med danskarna under skånska kriget och avrättades av svenskarna.

– Hur var han mot kollegor? Visste han var gränserna gick när det vankades gästabud? Vi kan inte kvalitetssäkra det värdegrundsarbete som bedrevs i danska armén på 1600-talet.

Resenärer vittnar om att vissa pågatåg kan kännas kränkande.

– Varje morgon Fader Gunnar rullar in på stationen kommer jag för sent till jobbet, säger prästen Anki Jatlén som bor i Ramlösa och arbetar i Malmö.

Osbyprästen Fader Gunnar blev riksbekant för sin högkyrklighet. Hans följare kämpar ännu mot kvinnliga präster och vigsel av samkönade par.

– Jag vägrar åka med det tåget, säger Anki Jatlén.

En annan pendlare tar kafferostaren Carlos Zoéga som exempel.

– Det var inte han utan hustrun Maria Zoéga som byggde upp företaget, säger Pim Johansson som dagligen reser mellan hemmet i Ängelholm och arbetet i Helsingborg.

– När man skulle döpa ett tåg så blev det naturligtvis efter mannen...

Men detta handlar inte enbart om genus, utan också miljö.

Titeln Ålakungen är exempelvis förknippad med ålfisket och har alltid burits av branschens dominerande man.

– Ålen är rödlistad, säger Anguilla Pisco på Länsstyrelsens naturvårdsenhet. När vi försöker värna det skånska marina ekosystemet känns det märkligt med ett tåg som heter Ålakungen.

Nu döper Skånetrafiken om samtliga tågsätt vars namn kan upplevas som kränkande. Uppdraget går till kommittén Tåg för alla, underställd Region Skånes kollektivtrafiknämnd.

– Vi gör helt enkelt en genuskoll och metoo-säkring, säger projektledaren Lo Kaj.

Hen framhåller att översynen mycket väl kan resultera i att alla historiska personer försvinner som tågnamn – möjligen med undantag av artisten Git Gay.

Det är dock tänkbart att Skånetågen enbart får förnamn, som Silla eller Jöns.

De nya Skånetågen ska målas om i omväxlande rosa, ljusblått och regnbågsfärger. De sistnämnda tågen kommer att förses med icke-binära, könsneutrala namn. Vilka tåg som ska trafikera vilka sträckor bestäms efter en enkät i de trafikerade orterna, där invånarnas insikter i jämställdhetsfrågor testas.

– Ju trångsyntare del av Skåne desto högre andel helt könsneutrala tåg kommer vi att sätta i trafik där. De områden som behöver möta en ny världsbild kommer att få göra det. Jag kan tänka mig att många sträckor på den skånska landsbygden enbart trafikeras av regnbågståg, säger Virke Remmarlöv.

Efter färg kommer form. Kommittén Tåg för alla inleder, när namn- och färgbyten är klara, arbetet med utseendet på framtidens tåg.

Virke Remmarlöv vittnar om hur Skånetrafiken fått ta emot mängder av klagomål från kvinnliga resenärer som tröttnat på att resa runt i ”fallosar av stål” eller på alla sexanspelningar kring tåg som åker in i tunnlar.

– Våra tåg är en förlängning av oss skåningar, vi är tågkroppen. Därför vill vi spränga gränserna. Det finns en lång rad andra köns- och kroppsdelar som vi tror skulle vara lämpliga att efterlikna när vi tar fram framtidens skånska lokaltåg.