Sverige tillhör de EU-länder som är mest känsliga för USA:s hot om tullar på stål och aluminium. Och biltullarna, som ligger i farans riktning, kan göra krisen flera gånger större.
Svensk stålexport till USA uppgår till 4,5 miljarder kronor. Exporten av transportmedel, inklusive personbilar, är värd nästan fyra gånger så mycket, enligt beräkningar på regeringskansliet som TT har tagit del av.
– Och beträffande järn och stål går 8 procent av svensk export till USA. Motsvarande nivå för EU är 4 procent, säger handelsminister Ann Linde (S).
Hon räknar med att EU kan förhandla bort tullhotet från USA:s president Donald Trump. Fast hon har svårt att peka ut exakt vad EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström kan ge Trumpregeringen för att få ett permanent undantag när Trumps deadline löper ut den 1 maj.
Natoavgifter och samarbete i handelsfrågor gentemot Kina kan tas in i samtalen, enligt Linde. Avreglering av EU:s tjänstesektor, som var på gång i det frysta TTIP-avtalet mellan EU och USA, kan också bli aktuellt, tror hon.
Resten hoppas hon ska gå att lösa genom att förklara USA:s handelsunderskott som överdrivet, självförvållat och dessutom inget stort ekonomiskt problem för USA.
Malmström har i veckan haft kontakt med USA:s handelsminister Wilbur Ross, för att diskutera vägen framåt. Några fysiska möten finns dock inte inplanerade, trots att det nu bara återstår lite drygt fyra veckor av Trumps frist.
Några stora eftergifter från EU:s sida, i stil med de kraftigt sänkta exportkvoterna för stål som Sydkorea i veckan gått med på för att få ett 20-årigt tullundantag av Trump, är inte aktuellt enligt Linde.
Anna Breman, chefsekonom på Swedbank, gör samma bedömning.
– EU har definitivt mer muskler på olika områden, säger hon.
Hon pekar bland annat på EU:s hot om strafftullar på strategiska varor som amerikansk bourbon, jeans och majs, som produceras i politiskt känsliga delstater i mellanårsvalet i USA i höst.
– Men tyvärr blir det så att om EU vidtar motåtgärder kan det också drabba vår ekonomi. Det är det som är det jobbiga med handelskrig, det finns inga vinnare, säger hon.
Enligt Linde försvinner en betydande del av USA:s underskott i handeln om man räknar bort den import som företag i USA behöver för att sätta samman produkter som sedan säljs vidare.
Totalt uppgår EU:s export till USA till 5 507 miljarder kronor på ett år, medan importen ligger på 4 448 miljarder. Det ger ett överskott på 1 059 miljarder, enligt Linde. Men om man räknar bort importen som går till exportvaror decimeras överskottet till 53 miljarder.
– Då är det ju ingenting kvar, säger hon.
En stor del av problemet handlar om att USA har misslyckats i sin strukturomvandling när gamla industrier blir olönsamma, enligt Linde. På den punkten får hon medhåll av KTH-professorn Pontus Braunerhjelm. Han tillägger att dollarns dominans på världsmarknaden gör att USA inte har några problem att finansiera sitt underskott.
– Det här handlar väldigt mycket om retorik kopplad till en person (Donald Trump) med ett företagarperspektiv på hur en nation fungerar. Han ser importen som en kostnad, säger Braunerhjelm.
För att få en uppgörelse med Trump tror han EU kan locka med att montera ned handelshinder för USA-företag inom jordbruk, finans, energi och transport.
FaktaSveriges överskott i USA-handeln har svällt
Exportlandet Sveriges traditionella överskott i varuhandeln med omvärlden har sedan två år gått upp i rök. Både i fjol och året dessförinnan, 2016, blev det i stället ett underskott.
Men Sveriges handel med USA går i rakt motsatt riktning. Sveriges överskott gentemot USA, en nagel i ögat på Trumpregeringen, har svällt från 38 miljarder 2012 till nivåer nära 60 miljarder per år 2015–2017, enligt Kommerskollegium.
I första hand handlar det om ett lyft för svensk export av varor till USA, som steg till 90 miljarder i fjol. Det kan jämföras med 68 miljarder för fem år sedan. Räknat i kronor består den svenska exporten till stor del av bilar, lastbilar, läkemedel samt mät- och kontrollinstrument.
Varuimporten från USA till Sverige, som domineras av maskiner och flygplan, har samtidigt legat relativt stabilt kring lite drygt 30 miljarder under åren 2012–2017.
Källa: Kommerskollegium
