Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Gruvdrift på djuphavsbotten kan leda till att växt- och djurarter försvinner.”

Det är i det närmaste chockerande att så viktiga beslut som gruvdrift på havsbotten fattas utan insyn och utan möjlighet att utkräva ansvar, skriver Linnéa Engström (MP), EU-parlamentariker.

Ingen kan idag med säkerhet säga vad det innebär om maskiner gräver i havsdjupen i jakt på naturresurser. Vad händer med ytterst känsliga ekosystem? Hur påverkas det för många människor livsviktiga fisket? Hur drabbas arter som förflyttar sig över stora havsområden, till exempel valar, skriver Linnéa Engström.Bild: Itsuo Inouye
De första försöken med djuphavsborrning efter metaller väntas dra igång inom några år trots att det finns lite forskning om hur de marina ekosystemen och haven drabbas.
Sällsynta jordartsmetaller används i batterier, solpaneler, mobiltelefoner med mera. Vissa metaller är svåra och dyra att få tag i och därför riktas nu lystna blickar mot havsbotten.
Drömmen om att utvinna metaller från havsbotten har funnits länge. Men det har ansetts för komplicerat och kostsamt eftersom förhållandena på flera kilometers djup är extrema. Nu har tekniken hunnit ikapp, men risken är att haven ses som en outtömlig källa som det bara är att gräva fram resurser ur utan hänsyn till vilka långsiktiga konsekvenser det får.
Tillsammans med andra gröna företrädare i EU-parlamentet har jag drivit att EU ska stoppa alla planer på kommersiell gruvdrift på djuphavsbotten tills de långsiktiga riskerna har granskats vetenskapligt. Tidigare i år antog EU-parlamentet med stor majoritet en resolution som stödjer våra krav.
Ingen kan idag med säkerhet säga vad det innebär om maskiner gräver i havsdjupen i jakt på naturresurser. Vad händer med ytterst känsliga ekosystem? Hur påverkas det för många människor livsviktiga fisket? Hur drabbas arter som förflyttar sig över stora havsområden, till exempel valar?
De senaste åren har ledande experter som till exempel Philip P E Weaver pekat på att gruvdrift på djuphavsbotten kan leda till att växt- och djurarter försvinner. Det är oförsvarbart att ignorera så allvarliga varningssignaler från forskare. EU och dess medlemsstater måste följa den så kallade försiktighetsprincipen, som säger att en verksamhet inte får dra igång innan konsekvenserna är utredda. Efter ett förslag från Gröna gruppen, med Miljöpartiet i spetsen, har EU-parlamentet slagit fast att försiktighetsprincipen måste råda när det gäller djuphavsborrning och att det är viktigt med öppenhet i beslutsprocessen.
De resurser som finns på havsbotten i internationellt vatten är både allas och ingens. De tillhör hela mänskligheten. Internationella havsbottenmyndigheten, ISA, ska förvalta och bevara dessa områden. Än så länge har ISA inte godkänt någon kommersiell gruvdrift på djuphavsbotten. Däremot har myndigheten delat ut 28 tillstånd för att undersöka möjligheterna. Bland intressenterna finns länder som Kina, Japan, Indien och Ryssland, samt EU-stater som Tyskland, Belgien, Storbritannien, Frankrike och Polen.
ISA:s verksamhet ska vara hela mänskligheten till gagn. Ändå sker det mesta ISA gör bakom lyckta dörrar. De undersökningar som gjorts på havsbotten, och miljökonsekvensbedömningar kring en eventuell gruvdrift, är bara tillgängliga för ett trettiotal personer som sitter i ISA:s juridiska och tekniska utskott. Inte ens medlemmarna i ISA:s styrande råd har tillgång till informationen.
Det är i det närmaste chockerande att så viktiga beslut fattas utan insyn och utan möjlighet att utkräva ansvar. Därför kräver vi gröna företrädare i EU-parlamentet att EU och dess medlemsstater följer parlamentets krav på ökad öppenhet i ISA:s arbete.
Just nu förhandlar ISA:s råd om hur reglerna för kommersiell gruvdrift på havsbotten ska se ut. Målet är att förhandlingarna ska vara klara senast år 2020. Snart blir gruvdrift på havsbotten verklighet, utan att någon vet vad det innebär och utan att det förekommit någon allmän debatt i en fråga som rör planeten och mänskligheten.
Att använda mer av planetens resurser ter sig idag som fel väg att gå. Målet bör vara att begränsa människors beroende av nya råvaror. En smartphone kan innehålla uppemot 50 olika metaller. I EU tas 100 miljoner mobiltelefoner ur bruk varje år. Mindre än 10 procent av dem återvinns. Dyrbara metaller går till spillo.
Slit- och slängekonomin har passerat sitt bäst före-datum. EU och dess medlemsstater bör istället gå mot en cirkulär ekonomi – ett system där värdefullt råmaterial inte slängs bort utan tas om hand så att det kan komma till nytta igen. Bättre produktdesign, delad användning, återanvändning, reparationer, återvinning och utveckling av nya material gör att de resurser som finns kan användas på ett betydligt bättre sätt än idag.
En rusch efter råvaror på havsbotten är inte lösningen på världens behov av resurser. Istället kan det fördröja den förändring som behövs, en förändring mot en smart, hållbar cirkulär ekonomi.

Linnéa Engström

Linnéa Engström (MP) är EU-parlamentariker.
Läs mer: Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen